Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Finnas då ej några element, som söka bevara och bibehålla svenskan i Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSK-AMERIKANSKA LÄROVÄRKEN.
15
ningen och på många ställen hvardagsskola under någon
del af sommaren äga, frånsett den religiösa innebörden,
allt fortfarande den största betydelse för svenskans
vidmakthållande hos det uppväxande släktet.
4. De svensk-amerikanska lärovärken befordra ock
kraftigt undervisningen i det svenska språket. Den
omständigheten att flera af de stora amerikanska universiteten
börjat upprätta professurer i de nordiska språken, har ju
förnämligast vetenskaplig betydelse; men äfven detta
bidrager i ej ringa grad till att i vida kretsar öka inträsset
för de nordiska språkens literatur samt vidmakthålla
fordringarna på undervisningen i svenskan vid våra egna
lärovärk.
Svensk-amerikanerna äga nu tre fullständiga “colleges“,
Augustana, Gustavus Adolphus och Bethany. Dessa ha
i år besökts af öfver 1,500 studerande. Augustana med
sitt präst-seminarium och “post-graduate courses“
(studiekurser för sådana som aflagt artium baccalaureus-examen)
utvecklar sig väl så småningom till ett universitet.
Dessutom äga svenskarna flera mindre lärovärk, af hvilka man
kan vänta, att ett snart nog når fram till värdigheten af
att vara ett fullständigt “college“, nämligen Uppsala College
nära Newyork; det stiftades 1893 midt under jubelfästerna,
som firades till minne af Uppsala möte 1593, och erhöll
så det namn det nu bär.
I de förut omnämda församlingsskolorna och vid dessa
lärovärk låta svensk-amerikanerna uppfostra sina barn i
tusental. Det händer därför mycket ofta, att de i Amerika
födda barnen tala bättre svenska än de i Sverge födda
föräldrarna. Man märker strax, då man träffar sådana vid
våra läroverk fostrade svensk-amerikaner, att de svenska
dialekternas olikheter afslipats genom sammanblandningen,
samt att talet är mera grammatikaliskt, d. v. s. närmar
sig skriftspråket mera, än hvad fallet är i Sverge. Detta
är ju ingen förtjänst, men visar dock arten af det
inflytande, under hvilket de stå. Så t. ex. får man i
talspråket ej sällan höra icke, mig, dig i stället för inte, mej,
dej, ja till och med säga med g, ett ord som jag i Sverge
alltid hört uttalas säjja, äfven från predikstolen. Då jag
först kom till Sverge, tillhörde det omedvetet mitt språk
att äfven i tal låta verbets numerus rätta sig efter sub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
