Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Finnas då ej några element, som söka bevara och bibehålla svenskan i Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
DET SVENSKA SPRÅKET I AMERIKA.
jektet (jag går, vi gå, jag kan, vi kunna), och mången,
som sade sig ej annars finna något osvenskt i mitt uttal
eller val af ord, kände dock igen mig som främling på
denna grammatikaliska noggrannhet. Å andra sidan stötte
det i början mitt öra, då jag aldrig, ej ens från katedern
i universitetets lärosalar, hörde verbets pluralform (alltid
vi går, vi kan, etc.). Till och med från predikstolen får
man höra samma språkbruk. Då denna förenkling i
språkligt hänseende af filologer säges vara en fördel, hvarför
ej låta den vinna erkännande och inträde i skriftspråket
liksom man gjort i dansk-norskan? Det skulle bland
annat äfven ha den lilla fördelen med sig, att vi
svenskamerikaner, som så mycket bero af det skrifna ordet, ej
stode i fara att strax röja vårt främlingskap genom att
tala mera grammatikaliskt än svenskarna själfva!
5. Tidningsprässens inflytande har varit särdeles stort.
Ända från Hemlandets grundläggande år 1855 af dr.
Hasselqvist har den svensk-amerikanska prässen visat en kraftig
utveckling. I den af bibliotek samanuensen Lundstedt
1886 (i Stockholm) utgifna katalogen öfver svenska
tidningar i Amerika uppräknas 174, och troligtvis var denna
katalog ej fullständig. Under de tretton år, som förflutit
sedan dess, ha en mängd nya tillkommit. Väl ha de
flästa måst duka under, men det inflytande de utöfvat för
språkets rykt och bevarande kan ej gärna öfverskattas.
Flere af dessa tidningar ha ett prenumerantantal af 20 till
30 tusen hvardera, och de tolf mäst spridda tidningarna
ha ett sammanlagt prenumerantantal på bortåt 180,000.
En million är väl ej för mycket tilltaget, då man vill
angifva antalet af svensk-amerikanska tidningsprässens
läsekrets.
6. En omständighet, som gifvit denna tidningspräss
så mycket större betydelse är, att i densamma vår numera
ej så obetydliga svensk-amerikanska literatur först började
spira upp; här ha de flästa af våra bästa stilistiska
förmågor låtit sina alster se dagen. Härom skrifver Ernst
Skarstedt: “Särskilda, för det svenska lifvet i Amerika
kännetecknande förhållanden ha gjort, att tidningsprässen
blifvit ej blott ett medel för spridande af nyheter och
politiska insikter, utan därjämte det snart sagt enda
“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
