Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barrträd
113
en lokal, som ligger i skydd för den tidigaste
vårsolen och för skarpa östliga vindar, mest
lämpad för plantering av ömtåligare B.
Skadlig för B. är även den snö, som
lägger sig i alltför mäktiga lager över dem
och icke kan avlägsnas innan töväder
börjar. Så länge snön ligger lätt och lucker
och så länge vinterkölden varar och håller
den lös till sin konsistens, är den icke
farlig, snarare skyddande och välgörande.
Men så snart blidväder inträffar och snön
blir tung och vattenbemängd och kanske
därtill under natten fryser till
isklumpar, då är stor fara för handen att den
bryter ner icke blott rätt stora grenar
utan framför allt knäcker och sargar
småkvistar och barr, vilka sedan bilda fula,
vissna och rödbruna märken. Därför är
klokt att alltid, innan man befarar
mildväder, avlägsna den lösa snön från B., vilket
dock bör ske med stor försiktighet, emedan
B:s småkvistar och barr denna årstid äro
synnerligen spröda och ömtåliga. Det är
emellertid icke endast frostens och den
skarpa solens eller snöns fel att B. bli röda
frampå våren. Det beror också ofta på
otillräcklig fuktighet i jorden. B.
avgiva nämligen även under denna tid riklig
fuktighet från sina barr i motsats till de
bladbärande träden, som vid lövfällningen
gå i vila. Hos B. varar saftströmningen året
om, varför den avdunstning, som avgår från
barren, också måste ersättas genom riklig
fuktighet i jorden. Att B. således även tarva
mycket vatten under tillväxttiden på våren
är uppenbart.
Till läplantering som skydd mot
vind och storm ägna sig vissa B. utmärkt.
Mot havsvindarna står Picea pungens sig
bäst och förefaller alldeles oberörd även av
den hårdaste storm. Tallen är också stark,
men utmed våra kuster vill den icke växa
tillräckligt på höjden, vadan den heller icke
ger det skydd, som behöves. Inåt landet
utgör vanlig gran det bästa vindskyddet.
Förökning. De flesta B. uppdragas
genom frösådd. Fröet erhålles i regel från
de trakter, där resp, arter äro vildväxande.
Endast ett fåtal härdiga, främmande arter
sätta dugligt frö här i landet. Fröet är
hård-skaligt och behåller vanligen
groningsför-mågan i ett par år. Vissa Abies-arters frö
Barrväxter. Wikingsberg, Hälsingborg. Foto Hzn.
ha dock en mycket kort grobarhet. En del
B. av finare slag, huvudsakligen av Thuja,
Taxus och närbesläktade, förökas också
genom sticklingar, tagna av späda småkvistar,
och i somliga fall även förmedelst ympning
på starkväxande sorter. Den allra största
omsorg måste ägnas detta arbete och åt de
små plantorna. Fröet gror långsamt och
fröplantorna äro mycket små och växa
långsamt under de första åren. Först
sedan 3—5 år tilländalupit börja de växa
med någon fart. Det är därför uppdrag-
Taxus baccata i snö’.
8. — Svenskt trädgärdslexikon. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
