Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladloppor - Bladläge - Bladlöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bladläge—Bladlöss
153
med blotta ögat. De kläckas i
knoppsprick-ningsdagarna. Larverna intränga i
knopparna för att angripa de spädaste gröna
delarna. Insekternas flytande exkrementer,
som likna med vitt vax klädda gryn,
framtränga snart i knoppspetsarna. Då blad och
blomknoppar slagit ut märkas dessa starkt
klibbiga exkrementer och de liksom
ull-klädda larverna mycket lätt. De små
sugande djuren hämma trädens utveckling ofta i
så hög grad, att hela knippen av
blomknoppar vissna. Bladen bli även små och ofta
buckliga, fruktens utbildning försämras.
Besprutning med fruktträdskarbolineum (7
—10 %) en tid före knoppsprickningen
dödar äggen. Nikotinbesprutning (1:1000)
vid äggens kläckning eller senare, då
knopparna helt slagit ut, dödar larverna. —
Förutom dessa arter må nämnas:
alblad-loppan (P. alni), som likaledes angriper
årsskotten och lätt igenkännes på larvernas
rika och vita vaxavsöndring;
buxbomblad-loppan (P. buxi), vilkens laver träffas på
årsskotten och förorsaka att bladen bli
buckliga och gula; hagtornbladloppan (P.
cra-taegi), vilken ofta uppträder i oerhörd
mängd på hagtorn i häck och som i hög grad
nedsölar blad och grenar med sina
exkrementer; lagerbladloppan (T. alacris), som
anträffas inom buckliga blad på lagerträd.
A. T.
Bladläge kallar man den ställning, som
det enskilda bladets delar intaga i
knoppen. Detta läge är ofta ett kännemärke för
hela familjer. Sålunda äro ormbunkarnas
blad, innan de växa ut, alltid hoprullade i en
inåtvänd spiral. Bladläget kan vidare vara
samviket, d. v. s. hopvikt efter mittnerven
(ek, alm, lind, hassel); veckat, d. v. s. hopvikt
i veck längs sidonerverna (bok, äkta
kastanj); hopskrynklat, d. v. s. veckningen är
mycket oregelbunden (vallmo). Andra
bladlägen äro t. ex. näckrosens inrullade
bladhalvor, sälgens tillbakarullade o. s. v.
BladlÖSS (Aphididae) äro små sugande
insekter med ofullständig förvandling, d. v. s.
ungformerna äro i stort sett byggda likt
föräldrarna. De ha ett litet huvud med stora
ögon och en lång s. k. sugsnabel, vilken kan
vikas in under kroppen, då den ej användes.
Den för blotta ögat synliga delen utgöres
Äpplebladloppans ägg upptill t. h., nykläckta larver
t. v. och av exkrementer nedsölade blomknoppar och
blad.
av den starkt förlängda underläppen, som
på översidan är rännformigt fördjupad och
omsluter de hårfina sugborsten samt
stödjer dessa, då de skola borras in i
växtdelarna. Vanligen välja bladlössen för sitt
nä-ringsupptagande sådana delar på växterna,
där borsten ha närmast att nå fram till de
saftförande kärlen. Därför träffar man
dessa insekter talrikast på bladens
undersida intill de grövre nerverna. Genom de
fina sugrören föres växtsaften med
hår-rörskraftens hjälp och f. ö. genom trycket
i de saftförande kärlen in i bladlusens tarm-
Äpplebladlusen i olika utveckling och generationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
