Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomkål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomkål
159*
grön färg; 3) medelsena sorter med stora,
kraftiga blad, och 4) sena sorter med
mycket höga, skaftade blad och tämligen hög
stock. Grupp 1, till vilken våra vanliga
sorter ”Erfurter dvärg”, ”Helios”, ”Snöboll”,
”Stor dansk” m. fl. höra, kännetecknas av
fasta huvud med god kvalitet; grupp 2 och
3 odlas eller saluföras sällan i vårt land.
Till grupp 4 höra de som senhöstblomkål
odlade ”Frankfurter” och ”Non plus ultra”.
Vissa till grupp 2 hörande sorter, vilka ha
en god täckningsförmåga, skulle möjligen
efter ett för våra förhållanden avpassat
urvalsarbete kunna få betydelse som
sensommarblomkål.
De flesta av de i vårt land odlade sorterna
fröodlas i Danmark och höra, som nämnts,
till samma huvudgrupp. De variera dock
ganska mycket i fråga om tidighet, storlek
och lämplighet för olika odlingssätt. För
drivning lämpa sig framför allt de tidiga
sorterna ”Erfurter dvärg”, ”Sex veckors” och
”Snöboll” o. d., och för senare drivskörd ”Stor
dansk”. För höstsådd med övervintring och
tidig utplantering äro ”Erfurter dvärg”,
”Helios”, ”Regama”, ”Sex veckors” och
”Snöboll” synnerligen lämpliga, för
tidigare eller senare vårsådd ”Helios”,
”Regama” och ”Stor dansk”, och för
sommarsådd och höstsådd spec. ”Helios” och
”Regama”. Den svenska sorten ”Stor svensk”
är med utmärkt resultat prövad för vårsådd.
Beträffande sorter bör anmärkas, att det
existerar en mängd olika stammar av alla
gängse sorter, särskilt av ”Erfurter dvärg”
och ”Stor dansk”. I praktiska egenskaper
skilja sig dessa stammar mycket från
varandra, och ofta är valet av stam lika viktigt
som valet av sort.
B. trivs bra på de flesta jordar, blott
näringen är tillräcklig. Sämsta resultatet
brukar styv lerjord ge, sannolikt beroende på
denna jords dåliga fysikaliska beskaffenhet.
Myllhaltig jord är, såvitt man vet, särskilt
förmånlig. Såväl som all annan kål ger B.
bäst resultat på jord med omkring neutral
reaktion. Viktigt är också, att jorden är väl
fuktighetshållande, spec. vid sådan odling,
som ger skörden under den torra perioden.
Kvaliteten blir alltid dålig och
avkastningen låg, om plantorna få lida av torka. För
att med säkerhet kunna räkna med god
Mycket god och dålig täthet hos blomkålshuvud.
sommarskörd av blomkål fordras därför,
att man har möjlighet till vattning, hur
denna än utföres. Såväl som de flesta
kålslag sätter B. mycket stort värde på riklig
näringstillförsel, särskilt i form av
konstgödsel. Kvävet är det näringsmedel, som
framför allt bestämmer räntabiliteten av
en blomkålsodling. Ett femårigt utländskt
gödslingsförsök med blomkålssorten ”Stor
dansk”, i vilket grundgödslingen var 4 kg.
superfosfat och 5 kg. 40 %-igt kali, visade,
att man för att få bästa möjliga skörd fick
ge 8 kg. salpeter (i dessa försök
kalksalpeter) pr 100 m2. En ökning av detta
kvantum gav däremot en mycket osäker
skörde-ökning. Närmast mindre giva var här 4 kg.,
varför det är tänkbart, att en något mindre
giva än 8 kg. också kunnat ge
tillfredsställande skörd. Kvävet gavs i detta fall med
hälften vid tiden för sättningen och hälften
en månad senare.
För skörd på olika tider sås B. numera
nästan året runt. För den tidigaste
fri-landsskörden sås redan i sept. Man kan
härvid använda något olika metoder: sådd
och övervintring uteslutande i bänk, sådd i
bänk och övervintring i hus och sådd och
övervintring uteslutande i hus. Vid sådd
för övervintring i bänk eller hus bör jorden
genom inblandning av sand eller fint grus
ha gjorts lagom lätt. För övervintring
uteslutande i bänk sås lämpligen i avdrivna
bänkar 10—15 gr. frö pr fönster. Jorden
hålles sparsamt fuktig. Skolning sker i
kallbänk strax efter bladskiftet med 5X5 cm.
avstånd. Denna skolning kan undvaras, om
man sår ännu tunnare och mycket jämnt.
Efter skolningen vattnas tämligen
grundligt, så att vattning under
övervintrings-tiden kan undgås. Den största svårigheten
är att hålla plantorna friska under vintern.
Detta sker bäst genom att ha fönstren av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
