Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönkål - Grönsaker - Gubbkaktus - Guckusko - Gudaträd - Guldborste - Guldormbunke - Gullregn - Gullregnmalen - Gullribs - Gullris - Gullviva - Gulmåra - Gulsippa - Gulsporre - Gulsuga - Gulvial - Gummiflöde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönsaker—Gummiflöde
33
het. Denna varierar starkt mellan olika
stammar, medan sortnamnen inte ge någon
upplysning om denna egenskap. I de svenska
försöken har det kunnat konstateras ett
samband mellan köldhärdighet och
krusig-hetsgrad på så sätt, att stammar, som på
hösten visat den bästa krusigheten ofta
samtidigt ha varit minst härdiga och vice
versa. Kompletteras dessa iakttagelser med
sådana gjorda i danska övervintringsförsök
finner man samma förhållande men också,
att krusigheten vid skörd omkring nyår hos
på hösten dåligt krusiga men utpräglat
härdiga stammar är lika god som hos de redan
på hösten väl krusiga men dåligt härdiga
stammarna.
De sortnamn som mest förekomma i vårt
land äro ”Hög mosskrusig”, ”Halvstammig
extra mosskrusig” och ”Låg extra krusig”.
Av dessa är ”Halvstammig” i regel den
bäst krusiga och de båda andra ungefär
jämställda. I fråga om avkastningens
storlek är ordningsföljden oftast Låg—Hög—
Halvstammig. Vissa högväxta stammar,
som ofta gå under namnet ”Amager”, bruka
visa mycket god köldhärdighet. Detsamma
gäller en sort, som förr odlades mera än nu,
nämligen ”Lärktunga” eller ”Hamburger
torg”. Denna sort har relativt dålig
höst-krusighet men god vinterkrusighet samt
ger tillfredsställande hög avkastning.
Brok-bladig G. för prydnadsändamål, se Brassica.
G. ställer knappast några bestämda
fordringar på jordens beskaffenhet. Dess
göds-lingsbehov är tyvärr ej utrönt genom försök i
Skandinavien, men det torde kunna antagas
att en gödsling som till brysselkål (se d. o.)
är lämplig, möjligen med rikligare
kväve-giva för det material, som avser höstskörd.
Sådden sker tidigt på våren på friland och
utplanteringen med ett avstånd av 60—70
X 50 cm. Under fröodlingens första år
sker odlingen på samma sätt. Gäller det
odling av en stam huvudsakligen för höstbruk,
sorteras alla dåligt krusiga plantor bort
under okt.—nov. och härigenom uppkomna
större luckor ifyllas på våren.
Senvintersorter sorteras först efter vinterns slut,
varvid hänsyn tages både till köldhärdighet
och krusighet. Angående korsningsfara, se
under Blomkål. E. N—n.
Grönkål, halvstammig, extra mosskrusig.
Grönsaker, se Köks växte r.
Gubbkaktus är egentligen namnet på
endast Cephaloce’reus senflis men användes
även på andra kakteer, som äro försedda
med långt vitt hår på hjässan, ss. vissa arter
av Echinoca’ctus och Mamilla’ria. Se d. o.
Gucklisko, se Cypripedilum calceolus.
Gudaträd, se Ailanthus.
Guldborste, se Aster Linosyris.
Guldormbunke, se Gymnogramme.
GullregU (guldregn), se Laburnum.
Gullreglimalcu, se under Laburnum.
Gulltibs, se Ribes aureum.
Gullris, se Solidago.
Gullviva, se Pr imula elatior.
Gulmåra, se Galium verum.
Gulsippa, se Anemone ranunculoides.
Gulsporre, se Linaria vulgaris.
Gulsuga, se Lamium Galeobdolon.
Gulvial, se Lathyrus pratensis.
Gummiflöde, abnorm gummibildning i
växtdelar, som skadats genom frost,
mekanisk åverkan, näringsfel eller
parasitangrepp. G. förekommer särskilt hos sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
