Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kål
191
störas. Angreppet på rötterna ger sig till
känna genom att plantornas blad gulna och
vissna. De vita, fotlösa, c:a 9 mm. långa
larverna förvandla sig till rödbruna, ovala
puppor. Två generationer hinna under en
sommar till utveckling. Flugorna övervintra
som puppor, merendels i jorden.
Kålflugorna äro mycket svåra att bekämpa. De
kors-blomstriga ogräsen böra noggrant
efter-hållas. Sådd och utplantering bör ske tidigt.
Till skydd mot angrepp kan man vattna
plantorna med en lösning av 1 gr. sublimat
till 11. vatten. Man kan även använda något
av de sublimathaltiga betningsmedlen i en
lösning av 250 gr. till 100 1. vatten. Vid
upptagning av angripna plantor bör man helst
använda spade för att ytligt befintliga
larver ej skola bli kvar i jorden. Kålflyet
(Barathra brassicae) är en nattfjäril, vars
larver ofta anträffas på blomkål och vitkål.
De ha 16 fötter och bli 4—5 cm. långa. Till
färgen och teckningen äro de rätt
varierande. Som unga gnaga larverna ej tvärsigenom
bladen, men som äldre göra de stora hål i
dem. Blomkålshuvudena gnagas på
översidan och angripna plantor förfulas lätt
härigenom och genom larvernas exkrementer.
På dagarna gömma sig larverna inuti
blomkålshuvudena eller innanför vitkålens blad.
Larver inuti blomkålshuvuden kunna ibland
vara rätt svåra att upptäcka, då de ej sällan
äro nästan vitgröna till färgen, praktiskt
taget alldeles utan teckningar. Denna fjäril
angriper även ett flertal prydnadsväxter,
ss. knoppar o. a. delar på krysantemum,
dahlior, gladiolus, aster m. fl. I regel har
man ej annat att göra än försöka insamla
och döda larverna. Kålgallmyggan
(Contarinia nasturtii) är en blott några få
mm. lång mygga, som lägger sina ägg på
knoppar och späda blad av korsblomstriga
växter, gärna på de odlade kålslagen.
Larverna, som äro gulvita och uppehålla sig i en
klar och simmig vätska inuti hjärtskotten,
kunna ibland fullständigt förstöra dessa,
men för det mesta yttra sig skadorna däri,
att de angripna bladen, när de växa ut, bli
mer eller mindre starkt rynkiga med ofta
krökta eller vridna skaft. Man brukar
benämna dessa sjukdomssymtom ”krussjuka”.
Sjuka plantor bilda sällan användbara
”huvud”. Tillfredsställande medel att bekämpa
Kålfjäril. Hane och hona med 2 puppor, äggsamling
samt unga och äldre larver, den längst t. h. angripen
av parasiter.
detta skadedjur saknas ännu.
Kålgall-v i v e 1 n (Ceutorrhynchus pleurostigma) är
en nästan klotformig, 2—3 mm. lång, blågrå
skalbagge med snabellikt förlängt huvud.
Enligt nyare undersökningar lär det av
denna art förekomma två olika stammar, av
vilka den ena har sin verksamhet förlagd till
förra delen av vegetationsperioden och den
andra till eftersommaren och vintern, i
vilket senare fall angreppet gäller plantor för
frö täckt. Något större förfång för
trädgårdsodlingen torde denna skadeinsekt
knappast åstadkomma. Kålmalen (Plutella
maculipennis) är något större än en vanlig
klädesmal. Den har svartgrå framvingar
med ett gulvitt, vågigt band längs
bakkanten. Larven är grå till grön, något
spolfor-mig och blir 10 mm. lång. Den lever på
korsblomstriga växter och gör stundom stor
skada på odlade korsblomstriga växter av
många slag. Man finner larverna på t. ex.
unga kålplantor gärna på hjärtskotten och
längre fram på bladens undersida, där de
förpuppa sig inom vita, spolformiga
ko-konger, vanligen fästa intill bladnerverna.
Hjärtskottens bladdelar väva de ibland hop
med fina spinntrådar och genomgnaga där
lätt de tunna bladen. De tjocka äldre
kålbladen kunna de dock ej äta igenom, utan
bladens överhud blir kvar och täcker hålen
liksom med tunna fönsterglas. Två
generationer, dock sällan skarpt åtskilda,
förekomma under en vegetationsperiod. Vid
angrepp på mycket unga plantor kan man
använda arsenik- eller nikotinmedel. Äldre,
snart matnyttiga växter kunna endast
behandlas med nikotin, som snart förflyktigas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
