Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kål - Kålpalm - Kålrabbi - Kålrötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Kålpalm—Kålrötter
Kålrabbi: ”Wiener vit”.
eller med andra, ogiftiga kontaktmedel.
Kålmottet (Mesographe forficalis) är en
fjäril som mäter c:a 27 mm. mellan
vingspetsarna. Framvingarna äro nästan
trekantiga och till färgen ockragula med
sneda, bruna streck riktade mot vingspetsen.
Larven är ljusgrön med tre något mörkare
längsband på ryggen, som bär talrika små
svarta vårtprickar. Längs varje kroppssida
löper en smal, vit linje. Längd intill 20 mm.
Eftersommargenerationen av denna art
träffas stundom i stor mängd på odlade
kålsorter och kan då göra stor skada. På
dagarna gömma larverna sig i blomkålshuvudena
eller mellan vitkålens blad. Fullvuxna
förpuppa de sig i jorden. Om angreppen
motivera användning av bekämpningsmedel böra
endast nikotin eller för människan ofarliga
kontaktmedel tillgripas. Se vidare
Jord-flyn, Jordloppor, Rapsbaggen,
Rapssugaren och Sniglar. A. T.
Kålpalm, se under Oreodora.
Kålrabbi (Bra’ssica olera’cea L. var.
Ca’ulo-Rapa DC., Cruciferae) med starkt uppsvälld,
knölformig stam. Denna användes i
hushållet, vilket bör ske innan den blivit fullväxt.
K. kan sås på olika tider från våren till
eftersommaren. Sådden sker enklast i
rader med 30 cm. avstånd. I raden gallras till
10—15 cm. För att spara frö kan man så på
såbädd och sätta ut plantorna på det
nämnda avståndet. K. kan även drivas, men då
denna köksväxt användes i ringa
utsträckning i vårt land, är det sällan en sådan
drivning tillämpas. I utlandet förekomma en del
namnsorter. Inom vårt land saluföras mest
”Wiener glas blå” (”Wiener blå”) och
”Wiener glas vit” (”Wiener vit), som också äro
väl användbara. Gödsling ungefär som till
huvudkål. F r ö o d 1 i n g av K. torde mycket
sällan komma i fråga i Sv. men kan ske
ungefär som för kålrötter. E. N—n.
Sjukdomar och skadedjur, se under Kål.
Kålrötter (Bra’ssica Napus L. var.
Napo-bra’ssica DC., Cruciferae). Till samma art
som K. hör den som oljeväxt och grönfoder
odlade rapsen. K. odlas i stor utsträckning
som foderrotfrukt och fodersorterna, som
i vissa fall även odlas som hushållssorter,
kunna med fördel användas i köket. Så har
t. ex. ”Bangholm” fullt så god smak som de
egentliga hushållssorterna. I allmänhet
fäster man, när det gäller hushållskålrötter,
mindre vikt vid avkastningens storlek än
vid en vacker form och en lagom rotstorlek,
det sista en egenskap, som dock lättast kan
uppnås genom mindre plantavstånd. De
vanligaste som köksväxter odlade sorterna äro
stammar tillhörande typen ”Östgöta”, vilka
säljas under olika namn, t. ex. ”Gullåker”,
”Göta”, ”Weibulls Hushållskålrot” och
”Weibulls Östgöta”. Samtliga ha
plattrunda rötter med ljust gult kött och grön topp
(nacke). ”Krasnoje selskoje”är en utpräglat
platt sort med mörkare gult rotkött och grön
topp. De partier av denna sort, som föras i
marknaden, lämna tills vidare ofta mycket
övrigt att önska i fråga om homogenitet.
K. äro mycket anspråkslösa och kunna
odlas på de flesta jordar. Som ungefärlig
gödselmängd utan naturlig gödsel kan
användas 3 kg. superfosfat, 3 kg. 40 %-igt kali
och 3 kg. chile- eller kalksalpeter pr 100 m2.
K. angripes ibland av en farlig fysiologisk
sjukdom, som yttrar sig i, att köttet först
blir ”marmorerat” genom spridda mörkare,
halvgenomskinliga partier. Sjukdomen
utvecklar sig senare till kärnröta, så att
endast skalet är friskt. Svagt angripna rötter
ruttna lätt under vinterförvaringen. För att
förebygga denna sjukdom bör man gödsla
K. med omkring 200 gr. borax pr 100 m2,
ett medel som vid försök med
lantbrukskål-rötter visat sig synnerligen effektivt. K. sås
tidigt på våren direkt på växtplatsen. Då
man önskar små hushållsrötter, bör
avstån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
