Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kålrötter - Källkrasse, vattenkrasse - Kärleksäpple - Kärnfruktträd - Köksväxter - Köldskador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källkrasse—Köldskador
193
det ej tagas så stort som inom lantbruket
(45—50X25—30 cm.) utan endast 30—40X
15 cm. K. vinterförvaras i stuka.
Fröodling av K. Fröet sås (ej för
tjockt, c:a 40 gr. pr 100 m2) med 60 cm.
radavstånd i sista hälften av juli efter
gödsling som ovan. Beståndet lämnas ogallrat.
Raderna kupas på hösten, medan jorden
ännu är tjänlig härför, utan att blasten
täckes, en procedur som upprepas på våren,
sedan de tidiga nattfrosterna äro över.
På våren ges en övergödsling med kväve.
Fröet mognar tidigt men får under inga
förhållanden skördas för tidigt, då
grobarheten i så fall blir låg. Det är bättre att
riskera en del spillfrö än att skörda i förtid.
Vid försiktig behandling kan man dock i
hög grad eliminera denna risk. De vid
marken avskurna stjälkarna kunna sättas upp
kring väl nedsatta störar, varefter varje
sådan skyl ombindes. Fröet bör helst stå
ute 1—2 veckor. Tröskningen kan mycket
lätt ske med slaga, om man ej har tillgång
till maskiner. En i fråga om sortegenskaper
betydligt bättre utsädesvara fås, om man
första året odlar K. som beskrivits ovan och
sorterar rötterna efter form och äkthet på
hösten, förvarar dem i stuka och planterar
ut dem på våren med omkring 60X20 cm.
avstånd. Nackningen (avskärningen av
blasten) måste i detta fall ske ett litet stycke
ovan växtpunkten och ej som hos
hushålls-kålrötter. Huruvida det lönar sig att odla
bruksfrö av K. efter denna metod är
beroende på det överpris, man kan få för en dylik
kvalitativt bättre vara. K. korsas med andra
fröodlingar av samma växtslag, raps, rovor,
rybs och åkerkål (se Fröodling). E. N—n.
Sjukdomar och skadedjur, se under Kål.
Källkrasse, vattenkrasse (Nastu’rtium
aqua’ticum R. Br., Cruciferae), är en
flerårig i s. Sv. vild vattenväxt, som bl. a. odlas
i stor skala i vissa trakter av Tyskl., men
som knappast torde förekomma i odling här
i landet. Kulturen är också mycket
omständig och fordrar tillgång till rinnande
vatten. E. N—n.
Kärleksäpple, se T o m a t e r.
Kärnfruktträd. Det gemensamma namnet
för äpple- och päronträd.
Kålrötter: t. v. ”östgöta”, t. h. ”Bangholm”.
Köksväxter, som i dagligt tal ofta kallas
grönsaker oavsett deras verkliga färg,
borde enligt ordalydelsen omfatta alla i
köket använda växter. Men med K. åsyftas
endast sådana örtartade hushållsväxter, som
ej förut brukade vara föremål för
lant-bruksmässig odling. Numera odlas dock
ofta de mer lättodlade K. mera
lantbruks-mässigt. Köksväxternas värde ligger inte så
mycket i deras innehåll av näringsämnen,
vilket oftast är ganska obetydligt i
jämförelse med lantbrukets växter, utan mera
i deras innehåll av olika för kroppen
nyttiga salter, deras ofta höga vitaminhalt
och deras dietiska värde i allmänhet, samt
de möjligheter de erbjuda att göra kosten
mera omväxlande ej att förglömma.
Användningen av K. i Sv. har också — utan
tvivel till hälsotillståndets fromma — under
de senaste decennierna ökats i mycket hög
grad. — I de flesta länder räknas smultron
och jordgubbar till K., dit de också
rätteligen höra, men i svensk
trädgårdslittera-tur behandlas de nästan alltid tillsammans
med fruktträd och bärbuskar. E. N—n.
Köldskador. Växter och växtdelar skadas
mycket ofta av köld. Den temp., vid vilken
skada inträder, kan ligga såväl över som
under 0°. Det förra är mindre vanligt och
skadan äi’ i sådana fall oftast lindrig. Hit
hör den form av bleksot, som på våren kan
iakttagas på många växter, och som
försvinner när temp. stiger tillräckligt. Många
trop. växter dödas, om de några dagar
hållas vid -f- 3 å 5°; t. o. m. tomatplantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
