Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Morötter
skuggigt rum. Fröet omröres ett par gånger
om dagen för att ej taga värme. När de
längst utvecklade fröna börja brista, vilket
brukar ske efter omkring 8 dagar vid 10°
och tidigare vid högre temp., bredes fröet
ut i ett tunt lager på papper, säckar
e. dyl. för att torka i solen eller vid
svag värme. Torkningen måste ske mycket
snabbt och endast drivas så långt, att fröet
utan besvär kan sås för hand eller med
maskin. På så sätt behandlat morotsfrö
gror betydligt hastigare än obehandlat.
Radavståndet kan lämpligen vara 30 cm.
för småblastiga sorter (”Amsterdamer”
och ”Nantes”) och 40 cm. för de
stor-blastiga (”London torg” m. fl.). De
småblastiga sorterna gallras lämpligen till 5
cm. och de storblastiga till något större
avstånd. Blir avståndet för stort, spricka
rötterna lättare. Vid höstodling av
”Amsterdamer” behöver man ej gallra, man sår i
stället tunt och tunnar ut beståndet, där
det blir för tätt. Sommarbearbetningen av
en morotsodling bör endast ske grunt och
inte upprepas oftare än som behövs för att
hålla ogräset borta och ytan lucker. —
M. hålla sig bäst under vintern, om de
skördas sent och efter avblastningen läggas
lagvis i frisk (absolut inte torr) sand.
Större mängder M. läggas i låga stukor,
så att de ej ”taga värme” och hållas täckta
endast så mycket, som är nödvändigt för
att skydda för frost. Avblastningen bör ske
ett litet stycke över bladfästet och aldrig
så, att ett stycke av moroten hugges av,
vilket dels minskar morötternas
marknadsvärde och dels nedsätter hållbarheten.
F r ö o d 1 i n g av M. kan ske antingen på
fullväxta, sorterade rötter eller på sent
sådda, halvutvecklade, på växtplatsen
övervintrande sådana. Den förra metoden
användes dock sällan annat än för
producerande av stamfrö, då den ofta, på grund av
svårartade angrepp av röta i sådana
odlingar, är mycket osäker. Vid odling på
halvutvecklade rötter sås stamfröet, som
bör vara av god kvalitet, med omkring 60
cm. radavstånd i slutet av juli—början av
aug. Utsädesmängden bör vara omkring 5
kg. pr har. En giva av konstgödsel något
mer än hälften så stor, som angivits ovan,
före sådden ger M. en god utveckling första
året. Samma giva tidigt på våren torde
också betala sig. Fröet mognar ojämnt. För att
erhålla en verkligt god frövara böra de
mogna fruktställningarna avskäras i olika
omgångar, efter hand som mognaden
fortskrider, och utbredas till torkning på luftigt
och torrt ställe. Skall skörden ske på en
gång bör den ske så sent, att så mycket frö
som möjligt är moget, dock ej så sent att
torkningen, som i detta fall får ske ute,
äventyras. Skörden utföres med lie eller
maskin. Fröet måste ”avrivas” (d. v. s.
befrias från borsten, som göra att fröna häfta
samman) för att bekvämt kunna sås. Detta
sker på spec. maskiner. Mindre mängder frö
för eget behov kunna avrivas genom att en
liten tygsäck med en mindre mängd frö åt
gången slås hårt upprepade gånger mot ett
bord, en vägg e. dyl. — Fröfält med andra
morotsorter åstadkomma lätt inkorsningar
i fröodlingar av M. Detsamma gäller den
allmänt i s. och mell. Sv. mer eller mindre
allmänt förekommande vildmoroten, som
strängt bör hållas efter där fröodling av M.
förekommer. Korsningar mellan odlad M.
och vildmorot äro alldeles odugliga för
hus-hållsbruk, och en nämnvärd mängd sådana
i en frövara minska starkt dess värde. I
stamfröet eventuellt förekommande
vild-morotkorsningar igenkännas i
bruksfröod-lingen på mera nedliggande och starkt
hårig blast och böra noggrant bortplockas.
E. N—n.
Morötter för drivning. De fordringar, som
man bör ställa på en lämplig drivmorot, äro
följande: Den skall vara tidig, av mycket
god kvalitet med hög avkastning samt ha
en lagom stor blast. Goda stammar av
”Amsterdamer” ha i stort sett dessa
egenskaper, varför dessa f. n. äro de bästa till
tidig drivning i såväl bänkar som växthus.
För samma ändamål användes även
”Pariser torg”, som dock alltmer tränges
tillbaka av ”Amsterdamer”. Stammar av
”Nantes” med liten blast äro lämpliga till
senare drivning i halvvarm eller kall bänk.
Den tidigaste drivningen av M. kan
påbörjas i medio av jan. i bänkar, som antingen
uppvärmas genom en ströbädd av
hästgödsel och löv eller också genom ånga,
varmvatten eller elektrisk energi. Till denna
ti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
