Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morötter - Mosaiksjuka - Moschosma riparium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mosaiksjuka—Moschosma
335
diga drivning användes lätt, sandblandad
jord, som på hösten blandats med gammal,
väl förmultnad stallgödsel, 20 %
superfosfat och 40 % kali, varefter allt lägges upp
i kompost över vintern. Jordlagret i
bänkarna skall vara omkring 25 cm. djupt. När
jordtemperaturen är mellan 10—15°, sås
fröet ut i 10—12 rader i fönstrets
längdriktning. Utsädesmängden pr fönster är
omkring 3 gr. Mellan morotsraderna sås
vanligen rädisor eller dill för att bänkarna
skola utnyttjas så rationellt som möjligt. I
början av drivningen hålles temp. omkring
10—12°, intill dess att rädisorna ha
skördats, varefter den höjes till 18 å 20°. Om
natten täckas bänkarna. När M. ha
utbildat ett par blad utom hjärtbladen, skola
de gallras till 2 å 3 cm. avstånd.
Vattningen skall skötas med omsorg under hela
odlingen. I början av drivningen behöver
man vanligen aldrig tillföra vatten, men
fram i april och maj är det nödvändigt att
ha uppmärksamheten riktad på denna
detalj av odlingen, ty M. tarva rikligt med
vatten, om de skola giva en fullgod skörd.
De M., som såddes i mitten av jan., äro
färdiga till skörd i slutet av april. För att ha
jämn tillgång på M., sår man med omkring
en månads mellanrum till fram i slutet av
mars. Den sista sådden göres i kallbänk.
På senare tid har man börjat så M. i
kallbänk strax i början av aug. för att ha färska
sådana i nov.—dec. Härvid går man till
väga på samma sätt, som då man sår i bänk
vid andra tidpunkter av året, men fröet bör
alltid stöpas innan det sås. Man lägger icke
på fönster förrän fara för frost föreligger
och då strängare kyla befaras täckas
bänkarna med mattor, löv o. dyl. E. B.
Sjukdomar. Rotfruktsröta, G r å
-mögel och R o t f i 11 s j u k a, se d. o.
Rötfläcksjuka (Phoma Rostrupi).
Insjunkna, mörkfärgade rötfläckar,
huvudsakligen på övre delen av roten, men även
på stammen av fröplantor. Sjukdomen
sprider sig under vinterförvaringen, varför
angripna rötter böra noggrant bortsorteras på
hösten. Endast friska rötter böra användas
som frörötter. Fröet bör betas. Th. Lfs.
Skadedjur. Bladloppor (krussjuka),
B 1 a d 1 ö s s, J o r d f 1 y n (se d. o.).
Morotflugan (Psila rosea) är en
3—4 mm. lång, svart fluga med gult
huvud och gula ben. Den uppträder vid tiden
för morotplantornas gallring och
avlägger då sina ägg med förkärlek i hål och
sprickor i jorden intill sådana plantor, som
vid gallringen lämnas kvar. Larverna leva
sedermera på eller i rötterna, varvid de helst
hålla sig till rotspetsarna. Deras närvaro
märkes lätt på de unga plantorna, som snart
skifta i färg och vissna. Den fullvuxna
larven blir 6—7 mm. lång, är cylindrisk, glatt
och gul. En senare generations larver
angripa de stora rötterna, som dock endast
taga ytlig skada. Äro larverna talrika
förlänas rötterna lätt en dålig smak. Som medel
mot detta vanliga skadedjur förordas bl. a.
mycket tidig sådd. Vid gallringen bör man
se till att uppkomna hål i jorden omedelbart
fyllas genom tilltryckning eller genom
ut-ströning av sand, aska e. dyl. Bortplockade
plantor böra bortskaffas, så att lukten ej
dit-lockar flugorna. Till en viss grad kunna
flugorna hållas på avstånd genom att man
vattnar mellan raderna med c:a 8 %-ig
fotogenemulsion. Efter svårt angrepp på en
plats bör man nästa säsong så morötter på
största möjliga avstånd därifrån. A. T.
Mosaiksjuka kallas en grupp av
virussjukdomar (se d. o.) som kännetecknas bl. a. av
större eller mindre blekgröna till gula
partier i bladskivorna, mosaikartat växlande
med de normalt gröna partierna. Genom
svagare tillväxt av de ljusa delarna bli bladen
ofta krusiga, buckliga eller på annat sätt
missbildade. M. karakteriseras dessutom
ofta av allmän nedsättning av plantans
utveckling; tillväxten och avkastningen
minskas, blommorna kunna bli fläckiga och
miss-bildade. Många olika slag av M. äro kända,
och talrika växter av vitt skilda familjer
angripas; varje särskild form av sjukdomen
håller sig dock inom en mindre krets av
varandra i regel närstående värdväxter. Se för
övrigt Virussjukdomar. Th. Lfs.
Moscho’sina ripa’rium Hochst. (Ibo’za r. N.
E. Br.) (Labiatae), Sydafr. 1—1,5 m. hög
flerårig, myskdoftande ört med fyrkantiga
stjälkar och finhåriga, långskaftade, ovala,
naggade blad. Blommorna äro små, vita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
