Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mullvaden - Mullvadssyrsan - Murar - Murgröna - Murraya exotica - Musa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mullvadssyrsan—Musa
337
är då hjälplös, enär den är blind. Mullvaden
lever av allehanda småkryp, insekter,
maskar m. m., som den finner i jorden, men
avbiter även växtrötter, som kunna vara i
vägen för den. Huvudsakligen gör den skada
genom grävningar i marken, varvid också
stora jordhögar kastas upp. Ett par
mullvadar kunna därför på några få dagar
fördärva en välvårdad gräsmatta eller
underminera köksväxtlanden. Man fångar djuren i
fällor eller dödar dem med förgiftad lockmat
(daggmaskar) eller med giftiga gaser. A. T.
Mullvadssyrsan (Gryllotalpa gryllotalpa)
är en insekt, som på grund av sitt
levnadssätt under marken erhållit sitt säregna
namn. Den har också framben, vilka blivit
tillplattade och breda så att de kunna
användas till grävning. I storlek blir M. c:a
5 cm., färgen är gråbrun, täckvingarna äro
starkt förkortade och flygvingarna
avsmalna starkt mot spetsen. Bäst trivs M. i lös
och lucker jord, gärna i gräsmattor,
köks-växtland och rabatter. Någon gång finner
man den i bänkarna. Gångarna bli vida som
ett finger och löpa fram strax under
jordytan. Genom M:s oavbrutna sökande efter
föda av animaliskt ursprung, daggmaskar
och allehanda insektlarver m. fl., blir
marken småningom underminerad, varjämte i
vägen stående plantor bitas av och vissna.
M. anlägger på c:a 1 dm. djup ett bo av ett
hönsäggs storlek, i vilket äggen läggas och
där honan ägnar avkomman en viss vård.
Boets belägenhet utmärkes ofta av att
vegetationen ovan detsamma gulnar. Numera är
M. rätt sparsamt förekommande i vårt land
och anträffas talrikt endast i de allra
sydligaste landskapen. Genom injektion av
kol-svavla i jorden kan man döda djuren. A. T.
Murar. I eller omkring en trädgård, helt
eller delvis, kunna väl uppbyggda och
prydliga murar ha ett visst estetiskt
berättigande jämte den nytta de medföra. Dels utgöra
de ett skydd, dels ge de tillfälle till
plantering av en mångfald spaljé- och
klätter-växter, varjämte de invid murgrunden
bereda en förträfflig, varm och skyddad plats
åt en mångfald perenna, ömtåliga växter.
M. uppföras av mångahanda olika material
och på olika sätt och dess uppbyggnad är till
Mull vadssyrsa.
största delen en kostnadsfråga. En särskild
slags M. är T o r r m u r e n, se d. o.
Murgröna, se Hedera.
Murra^ya exo’tica L. (Chalcas e. Millsp.)
(Rutaceae), Främre Ind., Ceyl. Städsegrön,
rikt grenig buske eller litet träd med vit
eller gulvit bark på stam och grenar.
Bladen parbladiga med uddblad, glänsande
gröna, glatta; småbladen spetsigt ovala.
Blommorna äro kortskaftade, klocklika, vita,
doftande. Frukterna äro vackert röda. M.
förökas genom frösådd eller sticklingar och
odlas i kraftigt näringsrik, tämligen tung
jord i varmhus på ljus plats.
Musa L. (Musaceae), banan, pisang. 42 arter
i trop. As., Afr. och Austr. Storväxta örter,
vilkas bladslidor rulla sig om varandra och
bilda en kraftig skenstam, som hos vissa
arter kan bli många m. hög. M. har en tjock
och kort rotstock, från vilken dessa väldiga
”skott” växa upp undan för undan för att
dö bort efter skedd fruktsättning. Bladen
Musa Ensete var. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
