Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saft och saftning - Sagina - Sagittaria - Sagopalm - Saint Julien - Saintpaulia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Sagina—Saintpaulia
och uppvärmda buteljer, som genast korkas
och hartsas eller paraffineras sedan
buteljerna svalnat.
Svart vinbärssaft. Bären rensas
och sköljas och läggas i grytan tillsammans
med vatten (c:a 6 dl. till varje 1. bär) och
kokas tills bären avgivit saften. Får sj
älv-rinna i silduk under ett dygn. Socker (c:a
0,5 kg. till varje 1. saft) tillsättes och saften
kokas under noggrann skumning c:a 15
min. Hälles varm på väl rengjorda, torra
och uppvärmda buteljer, som genast korkas
och hartsas eller paraffineras sedan
buteljerna svalnat.
Vinbärssaft, röd. Bären rensas
och sköljas samt läggas i grytan
tillsammans med vatten (2 1. till 5 1. bär) och kokas
tills bären äro fullkomligt sönderkokta,
varefter massan hälles upp i silduk och får
självrinna under ett dygn. Socker (c:a 500
gr. till varje 1. saft) tillsättes och saften
kokas i 10—15 min. under noggrann
skumning. Hälles varm på väl rengjorda, torra
och uppvärmda buteljer, som genast korkas
och hartsas eller paraffineras sedan
buteljerna svalnat. Hj. O.
Sagi’na L. (Caryophyllaceae), nordl. temp.
zonen. Omkring 20 arter tuviga och
moss-lika örter med fina, syllika blad av frisk
och livlig grönska samt talrika små, vita
blommor. Användas liksom Minuartia och
Spergula som fyllnad mellan stenplattor
och murar, där de bilda små mörkgröna
Saintpaulia ionantha. Foto Isaksson.
täta tuvor, starka och motståndskraftiga
för tryck. De förökas lätt genom delning
om våren eller genom frö, vilket på grund
av sin finhet bör sås i krukor eller fat samt
helt obetydligt täckas. Under vintern
antaga de en brunaktig färg, vilken dock
tidigt om våren åter försvinner. Av arter
odlas: S. procu’mbens L. (Alsi’ne p. Crantz)
och S. subulaTa Torr, et Gray, av vilka den
sistnämnda nog är mest anspråkslös och
starkast att gå på.
SagittaTia L. (Alismaceae), pilört. 14 arter
vattenväxter i trop. och temp. länder.
Odlade äro: S. lancifoTia L., Sydam., som blir
en 80—150 cm. hög, kraftig växt med
lång-skaftade, läderartade, lansettlika blad och
5 cm. stora, vita blommor i treblommiga
kransar uppåt stängeln. S. montevide’nsis
Cham. et Schldl., Arg., har vackra,
glänsande ljusgröna, pillika blad och i kransar
ställda, stora blommor, vita med en
purpur-brun fläck vid basen av varje blomblad.
S. natans Michx., Nordam. Bladen mycket
smalt jämbreda och styva och hålla sig
under vattnet; blommorna ensamma eller
få tillsammans, vita, tämligen små. Bildar
utlöpande trådfina stoloner (se d. o.), som
utveckla småplantor. Är en omtyckt
akvarie-växt för boningsrum. Förökas genom
delning. S. sagittifoTia L., Eur. (Sv.), har
pillika blad och vita blommor, försedda med en
violettpurpurfärgad mittfläck; fullt härdig.
Var. fl. pl. har dubbla, vita blommor.
Förökas genom delning på våren och planteras
vid stränderna av dammar. De övriga
arterna odlas i bassänger inomhus och
planteras i fet dyjord samt hållas alltid i vatten.
Sagopalm, se Metroxylon.
Saint Julien, se Grundstam (för
plommon).
Saintpa’ulia H.Wendl. (Gesneriaceae), trop.
Afr. Ett par arter fleråriga örter med
mjukt silkeshåriga, långskaftade blad, som
bilda en rosettlik tuva. Blommorna blåa.
S. iona’ntha Wendl. har ovala eller nästan
runda, mörkt brunaktigt gröna blad och
djupt violblå blommor med ett glänsande
gult öga. Var. grandiflo’ra har de största
och bäst färgade blommorna, medan andra
former kunna vara rätt bleka i färgen; var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
