Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sallatkål - Salpeterväxter eller nitrofyter - Salpiglossis - Salpingia margaritacea - Saltade grönsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Salpeterväxter—Saltade grönsaker
Salpiglossis sinuata variabllis grandiflora.
den skördas efter hand som de bli färdiga.
Som handelskultur torde odling
under glas, och då särskilt vårdrivning,
vara mera lönande än odling på kalljord.
Vid tidig drivning i slutet av jan. eller i
början av febr, användas varmbänkar.
Jordlagret i dessa bör vara omkring 15 cm.
djupt och utgöras av en näringsrik,
välför-multnad grästorvjord. Fröet sås lämpligen
direkt i bänkarna på 25X25 cm. avstånd
och på samma sätt, som vid odling på
kalljord. Temp. hålles omkring 16°, vid
solsken 8—10° högre. Så länge plantorna äro
små skall man vattna mycket sparsamt, ty
S. angripes lätt av ”svartrot”.
Gödselvattningar med kalisalpeter (1—2 gr. pr 1.
vatten) en gång i veckan gynnar i hög grad
tillväxten. När plantorna blivit så stora, att
de stöta emot glaset, påsättas nya ramar.
Bänkarna täckas med luckor eller mattor,
så att S. ej får över 12 tim. dagsljus.
Längre frampå våren och även på hösten
odlas S. i kallbänk, där den skötes på samma
sätt som i varmbänk. E. B.
Salpeterväxter eller nitrofyter äro
sådana som bäst trivas på mark, som
inne
håller mycket ammoniak- och
salpetersyre-föreningar. Särskilt trivas S. på gödselhögar
och avfallsplatser. Nitrofyter eller n i t r o
-fila växter äro bl. a. arter av
Chenopodia-ceae, Cruciferae, Solanaceae m. fl.
Salpiglossis Ruiz et Pav. (Solanaceae).
8 arter ettåriga, klibbigt mjukhåriga örter,
av vilka odlas S. sinua’ta Ruiz et Pav.,
trumpetblomma, Chile, Peru. Från 50 till 100
cm. hög, relativt glesgrenig ört, av vilken
finnes en mängd vackra trädgårdsformer.
Grundfärgen varierar hos dessa i vitt, gult,
ljust eller mörkt brunt, rött i olika toner,
skärt, violett, purpur och gråblått. På
denna botten utspinner sig det finaste nät
av ådror och nerver, som i guldgult, brunt
eller brunrött bjärt sticka av mot
bottenfärgen. Färgerna äro sammetsaktigt
mjuka, skimrande och glänsande, och måste
betraktas på nära håll, vilket gör, att S. icke
komma till heders som dekorationsväxter
i det fria, ty även på relativt kort avstånd
flyta färgerna ihop och ge icke sådan effekt,
som t. ex. de närbesläktade petuniorna giva.
S. måste för att bli vacker uppdragas i
krukor, sådda direkt i krukorna i början av
april, och utplanteras med hela rotklumpar,
emedan de äro rätt ömtåliga för störningar
i roten. Man kan också så dem direkt på
kalljord i maj på fin och god jord i soligt
läge och gallra de uppkomna plantorna till
15—25 cm. avstånd. De blomma emellertid
då ej förrän sent i juli—aug. S. sinuata
förekommer i omkring 60 olika färgformer,
fördelade på följande grupper: v aria’bilis,
va-riabilis grandiflo’ra, var. nana och var.
su-perbi’ssima, vilken sistnämnda är mest
stor-blommig.
Salpfngia margarita’cea Triana
(Melasto-maceae), Brasil., är en under namn
Berto-lo’nia m. Bull odlad varmhusväxt med
ovala, vid basen hjärtlika, mörkt
sammets-gröna, på undersidan röda blad, vilka äro
fullsatta av små runda vita glänsande
pärl-lika fläckar och prickar mellan nerverna.
Om odling, se Bertolonia.
Saltade grönsaker. Den äldsta metoden för
konservering av grönsaker är insaltning.
Saltets förmåga att binda fuktigheten hos
ett födoämne gör det därigenom
konserve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
