Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenpartier - Stensöta - Stephanandra incisa - Stephanocereus - Stephanotis - Sterculiaceae - Sterilisering - Sternbergia - Stetsonia - Steudnera - Stewartia (Stuartia) - Stevia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Stensöta—Stevia
för detta ändamål ett rikt urval. Hit höra
även en del krypande och dvärgvuxna
barrträd. M. K.
Stensöta, se Polypodium.
Stephanahldra inci’sa Zabel (Rosaceae),
Jap., är en liten, med knapp nöd härdig
spirealik buske med tunna, i sicksack böjda
grenar, små djupt flikiga blad och små vita
blommor i flocklika kvastar. Förökas genom
sommarsticklingar under glas och planteras
i skugga på varma och skyddade platser.
Stephanoce’reus Berger (Cactaceae) är ett
ur Cereus avskilt släkte, omfattande en
Pilocereus-lik, upprätt pelarkaktus, tidigare
känd under namn Ce’reus leucoste’le Gke,
Brasil.
Stephano’tis Thou. (Asclepiadaceae),
Ma-dag., s. Kina och Malaj, arkip. Omkring 15
arter kala, städsegröna, merendels
slingrande buskar. Av dessa odlas i varmhus S.
floribu’nda Brongn., Madag., som har
läder-artade, ovala, glänsande blad och vackra,
stora, vaxartade, vita, mycket starkt
välluktande blommor, 5—6 tillsammans på ett kort
skaft från bladvecken. Särdeles rikblommig
växt för beklädnad av ljusa väggar i stora,
luftiga varmhus. Förökas genom sticklingar
av moget trä och stuckna på undervärme.
Planteras i fet och porös jord av grästorv,
gammal gödsel och lövjord i väl dränerade
bäddar.
Sterculia’ceae är en malvacéerna
närstående familj, som omfattar c:a 680 arter örter
och vedartade växter med strödda,
merendels hela men även flikiga eller fingrade
blad, försedda med snart avfallande stipler.
Blommorna, som sitta i sammansatta
ställningar, äro femtaliga med vid basen
sammanvuxna kronblad. Som nyttighetsväxter
är framför allt att nämna kakaoträdet,
Theobroma Cacao, som odlas överallt i
tropik. I växthus odlade släkten äro: Dombeya,
Fremontia, Hermannia (Mahernia) och
Tho-masia (se d. o.).
Sterilisering av jord, se
Jorddesin-f e k t i o n.
Sterilbe’rgia W. et Kit. (Amaryllidaceae),
Medelhavsl. och ö Eur. 4 arter lökväxter,
till utseendet rätt lika Colchicum och
blomma på hösten liksom dessa. Användas på
stenpartier i god porös jord, vari lökarna
planteras minst 10 cm. djupt och
vinter-täckas med ett gott lager löv. S. lu’tea
Ker-Gavl. har 20 cm. långa smala blad, som
komma upp i sept., varefter i slutet av samma
månad eller i okt. de gula blommorna visa
sig. S. macra’ntha J. Gay, Mindre As.,
blommar på samma tid men har större blommor,
varjämte bladen liksom hos Colchicum
komma upp först våren därpå. S. förökas genom
sidolökar och omplanteras vart tredje eller
fjärde år.
Stetso’nia Brit, et Rose (Cactaceae) är ett
ur Cereus avskilt släkte, omfattande endast
arten Ce’reus Cory’ne S.-D., Arg., som i sitt
hemland är en mycket allmän, buskig kaktus
med rätt stora, vita blommor. Se vidare
Kaktusodling.
Stezudncra C. Koch (Araceae), Ostind. Ett
fåtal arter örter med vackra blad och
doftande blomkolvar. Varmhusväxter. S.
colo-casiifo’lia C. Koch, Burma, har en kort,
tjock, upprätt stam och tunt läderartade,
spetsiga, vid basen runda blad på 30—50 cm.
långa skaft. Hölstret är gult, på innersidan
purpurfärgat, 12—15 cm. långt och hälften
så brett. S. dfscolor Bull. har brunfläckiga
blad och på båda sidor gult hölsterblad.
Odlas varmt och fuktigt och förökas genom
frånskilda sidoskott.
Stewa’rtia (Stua’rtia) L. (Theaceae). 4
arter lövfällande, tätgreniga buskar med
kort-skaftade, hela, strödda blad och stora
ensamma blommor i bladvecken. S. penta’gyna
L’Herit. (Malachode’ndron ova’tum Cav.),
”amerikansk kamelia”. S. Carolina.
Blommorna 7—9 cm. stora, vita, till formen
som en enkel Camellia. S. odlas i kallhus,
planterade i mustig, kalkfri och humusrik
jord, och förökas genom sticklingar av
halv-moget trä under glasskivor i juli—aug.
Mera sällsynta i odling äro S.
Pse’udo-Ca-me’Ilia Maxim., Jap., och S. virgfnica Cav.,
s. Nordam., båda med stora vita blommor.
Ste’via Cav. (Compositae). Mer än 100
arter rätt höga, fleråriga örter med motsatta
men uppåt stjälkarna strödda blad och vita
eller purpurröda blomkorgar på
eftersom-maren och hösten. S. ova’ta Lag., Mex., är
60 cm. hög med vackra vita blommor i aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
