Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stevia - Sticklingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sticklingar
259
—okt., utmärkta till avskärning.
Övervintras frostfritt i kallhus; förökas på våren
genom delning eller av sticklingar,
utplanteras fritt under sommaren och insättas på
hösten i djupa kaster eller kallhus för att
fortsätta blomningen. S. purpu’rea Pers.,
Mex., blir 50—60 cm. hög och har skära
blommor. Denna art uppdrages av frö i
mars—april, sått i fat eller krukor.
Småplantorna omskolas och utplanteras, sedan
de vuxit till, i maj—juni på god, ej för torr
jord. Här blomma de från juli till senhösten.
S. serra’ta Cav. är en grenig, mjukhårig
art med smala, strödda, sågade blad och vita
blommor på eftersommaren. Förökas genom
delning eller frösådd.
Sticklingar. I. Av inomhus eller
utomhus odlade örtartade
växter. Sådana bestå av unga, avskurna
skott från en växt, men också delar av
grenar, eller bitar av stammen, eller t. o. m.
bitar av eller hela blad med ett stycke av
bladskaftet, s. k. blad sticklingar,
samt till sist knoppsticklingar.
För att en kraftig och stark planta skall
kunna växa upp av en stickling bör denna
i sig själv vara stark, kraftig och knubbig.
Det är därför av vikt att de plantor, som
äro avsedda att lämna sticklingar, äro väl
skötta och väl närda, så att tillräckligt av
näringsstoffer finnas avlagrade i stammar,
grenar och skott. Där unga sidoskott, som
ännu äro lösa och örtartade, skola
användas till sticklingar, brukar man försöka få
med ett litet stycke av den äldre stammen
eller grenen. Hos fuchsiorna följer det alltid
en dylik bit med, om man böjer och bryter
det unga sidoskottet nedåt. Där icke en
sådan ”klack” kan erhållas, skäres
sticklingen med en skarp kniv tvärsav
omedelbart under ett bladskaft eller under en
knopp. Skäres den av mittpå en mellanled
eller mellan tvenne knoppar blir
kallusbild-ningen både svagare och senare. En
stickling bildar fortare kallus (se d. o.) om den
är stark och kraftig, än om den är svag.
Understundom bildas för mycket kallus (hos
Hoya- och Camellia-sticklingar m. fl.), som
i så fall hindrar rotbildningen och
därför måste bortopereras. Tillskäras
sticklingar av stamdelar, vare sig av sådana ovan
Stephanotis floribunda. Foto Billström.
eller under jord, så måste alltid på varje bit
finnas minst ett och helst två, tre ”ögon”,,
d. v. s. knoppar, som kunna bryta ut och
bilda den nya plantan.
Bladstickling-a r utgöras av endast ett blad med
tillhörande del av bladskaftet. Framför allt för*
ökas sorterna av Begonia Gloire de Lorraine,
Begonia Rex, Saintpaulia, en del
suckulen-ter m. fl. genom sådana sticklingar. Att
man till dessa endast utväljer fullt friska
och livaktiga blad, är naturligt.
Knopp-sticklingar bestå av en knopp med
vidsittande bit av stammen. De användas bland
annat, då det gäller förökning av Vitis,
Fi-cus, aracéer m. fl. andra, i regel från
stammen rotslående växter.
Där större förökningar genom sticklingar
skola förekomma anordnas särskilda lavar i
förökningshusen (se Växthus), som
fyllas till ett djup av omkring 15—20 cm. med
blandad sand och fin torvmull. Häri sättas
sticklingarna på passande avstånd från
varandra nätt och jämnt så djupt, att de icke
falla omkull vid vattning eller spritning.
En för djupt nedsatt stickling fattar ej så
fort och så lätt rot som en i jordytan
stående. Så länge sticklingarna äro orotade och
slaka, hållas de täckta av fönster, glasskivor
eller glasklockor, under vilka de hålla sig
spänstiga och friska. Örtartade skott av
prydnadsbuskar (”sommarsticklingar”)
sättas i lådor med glasskivor över.
Vid sticklingssättning användas små
träpinnar, varmed borras ett hål, vari stick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
