Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtnomenklatur - Växtodlingsförsök - Växtsjukdomar och deras bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtodlingsförsök—Växtsjukdomar och deras bekämpande
433
nationella botanikerkongressen i Cambridge
1930 lyckades man slutligen uppnå enighet
om en internationell växtnomenklatur, vars
utredigerande uppdrogs åt professor Rendle
i London och som även i ett tillägg upptar
den speciella trädgårdsväxtnomenklaturen,
som utarbetats av en vid internationella
trädgårdskongressen i Wien 1927 tillsatt
nomenklaturkommitté.
Av intresse för trädgårdsodlaren äro
följande bestämmelser angående
växtnomen-klaturen: För varje växtart gäller blott ett
vetenskapligt namn, nämligen det äldsta
(med utgångspunkt från 1753). Senare
tillkomna namn få endast upptagas som
synonymer. Undantag från denna regel kunna
göras genom beslut av en internationell
botanisk kongress. Dylika undantag
publiceras i en särskild förteckning över ”nomina
conservanda” i anslutning till
nomenklaturreglerna. Med stor bokstav skrivas namnen
på alla större systematiska enheter, såsom
klasser, familjer, släkten och undersläkten,
samt alla artnamn som i oförändrad form
äro släktnamn eller som äro genitivformer
av personnamn (t. ex. Acer Pseudoplatanus,
Phlox Drummondii). Alla övriga artnamn
skrivas med liten bokstav och skola i fråga
om kön rätta sig efter släktnamnet. Den
speciella trädgårdsnomenklaturen avviker
häri från den botaniska och skriver alla
artnamn med liten bokstav. I genitiv tillägges
till ord som sluta på vokal eller -er ett i, till
ord som sluta på konsonant (utom -er) två i
(t. ex. Lindleyi, Fraseri, Thunbergii). Detta
dubbel-i skall uttalas såsom två ljud.
Namnen på underarter, varieteter o. s. v. följa
huvudreglerna. Huvudartnamnet får icke
uteslutas såsom ofta av bekvämlighet sker
i frökataloger (t. ex. Campanula
calycan-thema i stället för Campanula Medium var.
calycanthema). Ett multiplikationstecken
framför ett namn anger, att detta tillagts
en hybrid; samma tecken mellan två eller
flera namn anger en av dessa arter (eller
släkten) uppkommen hybrid.
Den speciella trädgårdsnomenklaturen
har i fråga om kulturformernas
namngiv-ning uppställt följande huvudregler:
Kulturformerna kunna namngivas genom
till-lägg av ett betecknande latinskt ord (t. ex.
Raphanus sativus f. radicula, rädisa), men
erhålla vanligen namn på levande språk,
varvid är att märka, att dessa namn skola
skrivas och uttalas enligt originalspråkens
regler och icke få översättas eller eljest
förändras. Likabetydande namn från olika
språk skola alltså beteckna olika
kulturformer, detta för att undvika uppkomsten av
otaliga synonyma namn, bakom vilka ingen
trädgårdsodlare kan veta, vad som döljer
sig.
Slutligen må anmärkas, att de i läro- och
uppslagsböcker angivna betonings- och
ut-talstecknen i det praktiska livet aldrig
utsättas i skrift. Däremot är det av vikt, att
de från levande språk hämtade namnen få
behålla sina regelrätta accenttecken. Bgn
Växtodlingsförsök, se
Försöksod-1 in g.
Växtsjukdomar och deras bekämpande.
Med växtsjukdomar menas sådana
rubbningar i växternas normala
livsfunktioner, som inverka menligt på den angripna
växten eller någon del av den. De kunna
förorsakas dels av ogynnsamma inflytanden
från den livlösa naturens sida, ss. överskott
eller brist på vatten, brist på nödiga
näringsämnen eller olämplig avvägning mellan
dessa, giftiga ämnen i marken eller luften,
för låg eller för hög temp., ljusbrist, för
intensiv solbestrålning m. m. (fysiogena eller
fysiologiska sjukdomar), dels av parasiter
ur djur- och växtriket eller av smittämnen
av ännu ofullständigt känd natur, vira
(infektionssjukdomar). Av praktiska skäl
brukar man som självständig grupp behandla
de växtsjukdomar, som förorsakas av
parasiter ur djurriket. Om denna inskränkning
göres, förorsakas infektionssjukdomarna
huvudsakligen av bakterier, svampar och
vira (jfr Virussjukdomar),i enstaka
fall av högre växter, ss. mistel (Viscum),
snärja (Cuscuta) o. a.
1. Ett grundläggande villkor för att
smittsamma växtsjukdomar skola i
tillfredsställande grad kunna bekämpas är, att de
allmänna växtbetingelserna äro
tillfredsställande. Härvid spelar i främsta rummet
fuktigheten en betydande roll, och en väl
avvägd reglering av denna är ett av de
viktigaste medlen för bekämpande av många
växtsjukdomar. Ofta är det lönlöst att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
