Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik, genik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
Ärftlighetslära
grupper i enlighet med nedanstående
schema.
<1 AABB
’ 2 AABb
a 12 AaBB
14 AaBb
fl AAbb
^2 Aabb
aaBB
"(2 aaBb
1 1 aabb
Dominansen är dock inte alltid
fullständig, och stundom intaga
heterozygoter-na en mellanställning mellan föräldrarnas
egenskaper (t. ex. rödgul Fi efter
korsning mellan gul och röd). Antalet
genotyp-grupper i avkomman blir givetvis inte
ändrad härigenom, men antalet
fenotypgrup-per ökas till att hos monohybrider bli 3 och
hos dihybrider 9 om dominansen är
ofullständig i båda allelparen. Ju fler allelpar,
som deltaga i en klyvning, ju flera
kombinationsmöjligheter finnas, och ju mera
sammansatt blir avkomman. Genom olika
komplikationer kunna klyvningsförhållandena
bli mycket invecklade, detaljer som vi ej
kunna närmare beröra här, varför vi
hänvisa till spec. läroböcker i ämnet (t. ex. för
trädgårdsväxternas vidkommande: Ernst
Nilsson, Ärftlighetslära, Stockholm 1934).
Emellertid visar redan det här anförda, att
då alla praktiskt viktiga egenskaper hos
en kulturväxt bero på närvaron av olika
gener, möjligheterna att genom
kombination av olika anlag förbättra ett
odlings-material måste vara praktiskt taget
obegränsade.
Även inom ett isogent (genotypiskt
likartat) material kunna emellertid
genoty-piska förändringar ske, antingen spontant
eller genom artificiell retning under
känsliga perioder i ett individs liv, t. ex. genom
behandling med värme eller köld,
röntgenstrålar o. s. v. Dylika genotypiska
variationer, som ej ha med kombination av
anlag att göra, kallas mutationer. De
kunna antingen åstadkomma förändringar
av gameter eller av enstaka somatiska
celler. Sker det senare på ett längre
framskridet stadium i växtens liv, blir följden att
olika delar av samma planta få olika
geno-typ och oftast även olika fenotyp. Man
brukar i detta fall säga, att plantan i fråga är
en chimär. Chimärer kunna emellertid
även uppstå genom att en heterozygot
planta klyver redan vegetativt. Den bland
trädgårdsmännen vanliga termen sport
betecknar ibland dessa företeelser, men
ibland rena kombinationsföreteelser och
borde på grund av denna sin mångtydighet
ej användas.
Man antager på mycket starka grunder
att generna ha sitt säte i de mer eller mindre
stavformiga bildningar, som vid stark
förstoring och behandling av cellen med vissa
färgämnen kunna iakttagas i cellkärnan,
och som kallas kromosomer. En viss
art har i regel sitt bestämda kromosomantal
och gameterna hälften så många
kromosomer som de somatiska cellerna. Man antar
dessutom, att generna ligga i en viss
bestämd ordning inom kromosomerna och
samma gener i vissa bestämda kromosomer.
Före den celldelning, under vilken
gameterna bildas (r ed ukt ion s delnin
g-en), bilda kromosomerna i allmänhet flera
par. När reduktionsdelningen försiggår går
en kromosom i ett bestämt par över i den
ena av de från en cell härstammande
dottercellerna och den andra kromosomen över i
den andra cellen. När gameterna sedan
sammansmälta till zygoter, bli
kromosom-paren återställda. De gener som ligga i
samma kromosom hålla sålunda ihop vid
gametbildningen och borde då ej kunna fritt
kombineras, vilket de i själva verket ej
heller kunna. Emellertid kunna de två
kromosomerna i ett par, homologa
kromosomer, utbyta vissa gener med varandra,
varför sammanhållningen mellan gener
tillhörande samma kromosom ej är absolut.
Denna företeelse kallas vanligen
Crossing o v e r. Den företeelsen, att två
allelpar ej kombineras fullt fritt, så som vi ovan
omtalat, utan mer eller mindre intimt ”hålla
ihop”, kallas koppling. Kopplingen
mellan olika allelpar kan vara av mycket
varierande styrka, men två bestämda allelpar
visa i allmänhet ungefär samma
kopplings-grad. Allelparen A-a och B-b bilda vid fri
kombination (se ovan) gameterna AB, Ab,
aB och ab i lika antal. Äro A och B resp,
a och b kopplade blir gametförhållandet
emellertid ett annat, t. ex. 3AB : lAb :
1 aB : 3 ab, vilket medför ett annat fenotyp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
