Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
Ärter
Märgärt: ”Stens”.
ärterna och i allmänhet ge högre skörd.
Tidiga sorter äro ”Extra Rapid”, ”Tidig maj”,
”Blue bird” och ”Early bird”. —
Märgärter. Bland de viktigaste märgärtsorterna
uppställda i tidighetsordning nämnas: 1.
”Kelvedon wonder” (låg) och ”Konservärt
L. D:s” (hög); 2. ”Witham wonder” (låg)
och ”Sylva” (hög); 3. ”Centurion”
(medelhög), ”Lincoln” (medelhög) och ”Stens E.
N.” (hög); 4. ”Delikatess” (medelhög) och
”Alnarps Stens” (hög) samt 5. ”Hamlet”
(medelhög) och ”Trophy” (hög). —
Sockerärter. De nuvarande låga
sockerärtsorterna ha så små och obetydliga bal-
Baljor av ”Kungsärt”, ”Jättesabel”, ”Engelsk sabel”
och ”Norrlandssockerärt”.
jor, att de ej kunna anses odlingsvärda
annat än på grund av, att de äro låga och
kunna odlas utan stöd. Vanligast äro
”Buxbom de Grace” och ”Tidig låg”. Bland de
medelhöga och höga sorterna är
”Norrlands” extremt tidig och på grund härav
odlingsvärd. I tidighetsordning följa
”Tidig jätte” (hög), ”Nanna” (medelhög) och
”Elitsabel L. D:s”(hög), ”Carouby”
(medelhög, rödblommande), ”Engelsk sabel (hög
många olika stammar) och ”Jättesabel”
(hög). En sockerärtsort med märgärtsfrön
är ”Bremers Märgsockerärt”. —■ B r y t
-ärter. Härav har hittills huvudsakligen
odlats sorten ”Kungsärt” (hög), som i
avkastning överträffat alla sorter av vanliga
sockerärter. ”Apollo” är en ny brytärt, som
har skrynkliga, söta frön liksom
märgärterna (”Kungsärt” och de flesta sockerärter
ha trinda frön).
Ä. kunna odlas på de flesta jordar, blott de
äro tillräckligt fuktighetshållande. På
vattensjuk jord trivas de dock ej. Det är av vikt
att jorden är fri från ogräs, därför att en
odling av Ä. är svår att hålla
tillfredsställande ren. Ä. kunna ge god skörd utan
tillförsel av kväve, eftersom de i små knölar
på rötterna härbärgera en kvävesamlande
bakterie. Emellertid utvecklas Ä. betydligt
bättre, om de erhålla en måttlig kvävegiva
strax före sådden. Som normalgiva av
konstgödsel kan 2 kg. superfosfat, 3 kg. 40
%-igt kali och 2 kg. chile- eller kalksalpeter
pr ar anses. En rimlig giva naturlig
gödsel torde även betala sig. Gäller det att
erhålla tidigast möjliga skörd, sås Ä. så
snart jorden reder sig. För huvudskörden
avsedd odling behöver ej sås så tidigt.
Mycket sen sådd ger däremot låg skörd,
varför man för att erhålla sen skörd hellre
bör välja en sen sort, som sås vid normal
tid, än att så en tidigare sort sent.
Beståndet blir jämnast, om Ä. läggas för hand
i grunda fåror. Maskinsådd ger ofta luckor
i beståndet och bör endast användas vid
odling i mycket stor skala. Är jorden torr
böra Ä. sås djupare än vid optimalt
fuktig-hetstillstånd. Ä. sås i allmänhet i
dubbelrader med 20—30 cm. avstånd. Mellan
dubbelraderna bör avståndet för låga sorter
utan stöd vara 50 cm., för medelhöga sorter
med tämligen lågt stöd omkring 70 cm. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
