Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärter
463
för verkligt höga sorter 80—100 cm. Ett
lagom avstånd mellan fröna i raden är 3
cm. Med större avstånd minskas
avkastningen, medan baljornas storlek ökas. I
mindre odlingar utgör ris ett användbart
stödmaterial för höga Ä. Att skaffa
tillräckligt med ris för större odlingar torde
dock vara omöjligt. I stället kan man med
framgång använda grovmaskigt nät, som
spännes hårt mellan på 4—5 m. avstånd
nedslagna, tämligen grova granstörar. Då
nätets nederkant vid spänningen ofta bildar
en båge, är det bäst att hålla det nere vid
markytan genom att fästa det vid en kort,
kraftig pinne, nedslagen mellan pålarna.
Även på 20—30 cm. avstånd, till lagom höjd
dragna järntrådar kunna användas, men Ä.
klättra sämre på detta stöd än på nät och
dragas då och då till stödet med bindgarn.
Skörden av Ä. sker med korta mellanrum,
helst ett par gånger i veckan, då man eljest
får en i kvalitet ojämn vara. Märg- och
spritärter böra skördas, när fröna i det
närmaste äro fullväxta. De böra dock ej ha fått
bli fasta. Vanliga sockerärter skördas ej
förrän baljan fått sin fulla storlek, men
innan fröna i densamma börja bli märkbara.
Brytärter kunna däremot skördas på samma
stadium som märg- och spritärter, men bli
bäst om de tagas något tidigare, dock ej så
tidigt som vanliga sockerärter.
Fröodling av Ä. tillgår på samma sätt
som ovan beskrivits. Att, som ibland sker,
odla höga sorter utan stöd är ej tillrådligt.
Ä. äro utpräglade självbefruktare och
kunna utan risk odlas i närheten av
varandra. Nytt stamfrö bör dock anskaffas
genom noggrann sortering planta för planta
av tillräckligt stort material med korta
mellanrum, för sockerärter helst årligen.
Rena inblandningar kunna nämligen inte
helt undvikas, inkorsningar ske, ehuru
sällsynt, dock någon gång och mutationer (se
Ärftlighetslära) kunna också
stundom uppträda. Ett särskilt slag av
mutationer uppträda hos sockerärtsorter med
viss genetisk konstitution så talrikt, att
dessa sorter endast genom ofta upprepat
stamfröurval kunna hållas sortrena. Dessa
mutationer yttra sig så, att baljorna få en
seg hinna på insidan liksom märg- och
spritärter och således bli odugliga att an-
Topp av ”Kungsärt”-planta. Den översta baljan för
ung, de två mellersta lagom gamla och den nedersta
något för gammal till skörd.
Membranmutationer hos sockerärter. Från vänster:
1. Mutation i ”Kungsärt”. 2. ”Kungsärt”. 3.
Mutation i ”Engelsk sabel”. 4. ”Engelsk sabel”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
