Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Niklas Tengberg: Svensk Häfdateckning (Fryxells Berättelser)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ven sk häfdateckning.
331
de år af frihetstiden, hvilkas historia förf. berättar utan
ledning af en grundlig föregångares arbete; men ett ständigt
framträdande drag àf förf:s nyssnämnda method må ej
förbigås. I god öfverensstämmelse med hattpartiets uttalade plan,
att genom beslutsamma politiska combinationer och djerfva
krigsbragder i hast upphjelpa Sverige ur dess vanmakt, stod
det brådstörtade och obetänksamma sätt, hvarpå samma parti
genom införselförbud och höga tullsatser, genom privilegier
och reglementen, genom penningeanslag och lån till
manufakturer och bruk ville framkalla rikedom i landet. Dylika
åtgärder härflöto ur det den tiden i hela Europa herrskande
merkantilsystemets grundsatser. Dèt är derföre — i
förbigående sagdt — lika ensidigt att förklara handelstvång och
skråprivilegier för ett arf af enväldets reglementeringsbegär *)
som det är en anakronism att låta förstå, det den Hornska
styrelsen förut motsatt sig understöd till fabriker, emedan den
"företrädesvis gynnade jordbruket och de naturliga näringarne"
(33. 216). De s. k. äldre mössorna och hattpartiet hyllade
samma åsigter i dessa ämnen, men hattarne voro äfven på
detta område mera beslutsamma, eller, om man så vill, mera
hänsynslösa. Att borgareståndet till följd häraf slöt sig till
detta parti, är sannt och lättbegripligt; men det är en
oriktig och skef uppfattning, när saken tages så, som om
Gyllenborg för att vinna borgareståndet, hvars hjelp han behöfde,
hittat på dessa understöd, statsanslag, brukslån m. m. åt
handel och näringar (34. 128 ff.), när låneunderstöden till
jernverken kallas för "en del .af de åtgärder, genom hvilka
hattpartiet sökte muta sig till understöd" af jernverkens egare
(38. 125), när åtgärder till manufakturernas höjande ständigt
framställas såsom beräknade att belöna bundsförvandter, hvilka
hjelpt hattarne att 1739 eröfra och sedermera försvara
makten (sid. 132, 136. 141). Att banklåns och andra
understöds beviljande stundom, ja l ofta missbrukats till partibelö-
’) Fryxells påstående (33.203,214) att näringstvånget under
frihetstiden var "i mindre grad än förut" småaktigt och
besvärande, vittnar om obekantskap med förhållandet. Vi behöfva
angående denna fråga nu blott hänviea till hr Arnbergs
innehållsrika arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
