Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Axel Nyblæus: Striden om Kristi Gudom mellan V. Rydberg och Biskop Beckman. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
striden om kristi oudom.
logos, den gudomliga visbeten; i den Sortonde åter om det
skapade logos, Messias1).
II.
Af den kortfattade redogörelse, hvilken vi lemnat af Hr
Rydbergs första religionsvetenskapliga arbete, synes, att han
icke — i likhet med mången annan kritiker af den ortodoxa
kristologien — stannat vid förnekandet af Kristi Gudom, utan
äfven sökt att med stöd af skriften i någon mon förklara och
begripliggöra möjligheten af den andliga makt, som Kristus
utöfvat i verlden, och af de verkningar, hvilka ifrån honom
utgått. Förklaringsgrunden till denna Kristi andliga makt
ligger, enligt Hr Rydbergs mening, icke allenast i hans
sedliga renhet, utan ock i den öfver alla andra menskliga
individer upphöjda plats, som ursprungligen tillkommer honom
inom mensklighetens ideella organism. Det är denna åsigt af
Kristi person, som Hr Rydberg närmare utförer i sin
afhandling om menniskans föruttillvaro, och hvars skriftenlighet han
der bemödar sig att ådagalägga.
Emellertid, innan vi vända oss till denna Hr Rydbergs
andra religionsvetenskapliga skrift, måste vi äfven något fästa
oss vid de vigtigaste bland Biskop Beckmans anmärkningar
mot den första skriften.
Redan den utgångspunkt, hvilken Hr Rydberg valt för
sin undersökning, blifver föremål för Hr Biskopens ogillande.
Det må visserligen, säger han, vara af alla erkändt, att
Kristus är sann menniska, men det oaktadt utgör denna
sanning icke någon lämplig utgångspunkt för en sådan
undersökning, som den Hr Rydberg företagit sig. Med denna
utgångspunkt förenar sig nemligen så lätt den hemliga
förutsättningen, att den, som är verklig menniska, icke tillika kan vara
mer än menniska eller m. a. o. att menniskan såsom
menniska icke kan vara Gud2). Utan tvifvel är denna anmärkning
i hög grad betecknande för Hr Biskopens ståndpunkt såsom
vetenskapsman och theolog. Hade Hr Biskopen något
skarpare reflekterat på förhållandet emellan Hr Rydbergs utgångs-
’) V. Rydberg, p. anf. st. s. 131.
Beckman, Nya Testamentets lära om Kristi gudom. s. 7.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
