Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Axel Nyblæus: Striden om Kristi Gudom mellan V. Rydberg och Biskop Beckman. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
STRIDEN OM KRISTI GUDOM.
Kristus och innebär ej personlig enhet med honom. Ett organ
är alltid en bestämning i och hos organismen, och kan .således
aldrig vara fullt identiskt med denna. Också finner man ej,
att Biskop Beckman med ett enda ord sökt bevisa riktigheten
af sitt påstående, utan han förutsätter helt enkelt just hvad
som skulle bevisas. Han inskränker sig till att säga, "att
Kristus är ett af Gudomen till personlig enhet upptaget organ",
utan att på något sätt söka göra detta begripligt eller fattligt
för tanken:
Möjligt är, att Hr Biskopen skulle vilja tillintetgöra kraften
af dessa våra anmärkningar med den dubbla invändningen, att
han aldrig gjort anspråk på att lösa den ortodoxa
kristolo-giens problem, utan endast velat deraf gifva den rätta
uppställningen1), samt att han för öfrigt betraktar läran om Kristi
Gudom såsom ett föremål för tron, icke för tänkandet. —
Ohållbarheten äf dei* första af dessa invändningar inses genast,
så snart man besinnar, att en sådan uppställning af ett
problem alltid måste vara oriktig, om hvilken det tydligt kan
visas, att den leder till ett orimligt eller motsägande resultat.
Men äfven den andra invändningen förfaller, så snart man
fasthåller Hr Biskopens egen förklaring, att hans åsigt om
treenigheten och Kristi Gudom återfinnes i Athanasii symbolum
och att detta symbolum "är en frukt af Kyrkans dialektiska
tankeverksamhet i ordets betraktelse".2) Erkännes Athanasii
symbolum vara produkt af en dialektisk tankeverksamhet, s&
kan dess innehåll omöjligen vara fritaget från tankens
pröfning eller utgöra föremål blott för tro; ty hvarföre skulle i
dejtta fall, mer än i något annat, menniskan vara beröfvad
rättigheten att efter den tänkande verksamhetens egna lagar pröfva
och bedöma produkten af denna verksamhet? Och, ehuru
tänkandets fundamentallag, principium contradictionis, hvilken
förbjuder oss att anse det motsägande vara sannt, icke af Hr
Biskopen åtnjuter synnerlig aktning, utan af honom betraktas
såsom "en rationalismens käpphäst", så nödgas dock Hr
Biskopen i hemlighet förutsätta, att denna grundsats eger
obetingad giltighet. Hr Biskopen vill nemligen ej, att de påstå-
’) Jfr öfv. s. 366.
2) Beckman, p. anf. st. s. 142.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
