Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - —v—: Svenskt Språk och Rättstafning (Rydqvist: Svenska språkets lagar, Hazelius: Om rättstafningens grunder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT SPRÅK CCH RÄTTSTAFN1NQ.
495
gens begrepp, hvilken med logisk nödvändighet fört honom
att äfven för svensk rättstafning i närvarande tid uppställa
"det allmänna, bildade uttalet" såsom högste grundsats. Åt
denne har han sedermera på negativ väg gifvit ett kraftigt
stöd genom att upptaga och gendrifva alla de anmärkningar,
som framstälts emot en ljudenlig rättstafning. Så visar H.
till en början, att det verkligen finnes ett allmänt bildadt
uttal, som kan tjäna till norm vid stafningen. Ty man måste
besinna, att de finare skiftningarne i uttalet, som ofta äro
rent individuela, här ej äro af någon betydelse, då de ej ens
kunna med våra vanliga tecken uttryckas i sjsrift, och den
omständigheten att man talar om en dialektskilnad i afseende på
uttalet — då det heter: bryta på småländska, vestgötska o.
s. v. — eller att man berömmer en föreläsares vackra och rena
uttal, hänvisar på att hvar och en inom sig antager, åtminstone
för det vårdade talet, tillvaron af ett gemensamt bildadt uttal,
efter hvilket såsom norm han bedömer dylika företeelser.
En annan invändning af skenbart ej ringa vigt är den,
att en förändring af stafningssättet efter ljudenlig metod skulle
för hvarje slägte göra föregående tiders literatur onjutbar.
Yi erinra här, att Hazelius i likhet med alla dem, i om
vilja i denna sak åstadkomma något praktiskt utförbart,
framför alt betonar, att den största varsamhet är nödvändig vid
införandet af äfven de mest berättigade förändringar i vår
stafning. Man har därför ingen anledning att tala om något
afbrytande af det historiska sammanhanget. Och då
stafningen, liksom alt mänskligt, är underkastad växlingens lag —
denna växling må nu gå antingen såsom hittils under ständig
vacklan, eller, såsom Hazelius vill, med varsamt tillämpande
af ett i sig>själf teoretiskt riktigt system — så måste,
liksom nu en Stjernhjelms, Thorilds och Kellgrens, så äfven i ~
kommande tider en Tegnérs och Gejers arbeten framträda i
en drägt, som passar för tiden, om de eljest skola skänka
läsaren ostörd njutning, Och det är just en af den fonetiska
grundsatsens företräden, att ju följdrigtigaro han tillämpas
desto mindre skola kommande författares arbeten blifva i
behof af en sådan omklädnad.
Det största hindret mot införandet af en ljudenlig staf- *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
