Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Axel Nyblæus: Striden om Kristi Gudom mellan V. Rydberg och Biskop Beckman. III—V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
STBIDBN OM KRISTI GUDOM.
Den na autydda läran om Kristus såsom universal
menniskan hade för dem bland Pauli landsmän, som tänkte öfver
gudomliga ting, ingenting främmande eller alltför öfverraskande;
de voro förberedda på densamma genom den platoniserande
judiskt-alexandrinska spekulationen. Enligt denna spekulation
skola väsendena i den ideella verlden — Guds tankeverld, af
hvilken sinneverlden (xoofiog) är en projektion i tid och rum
— bestå med hvarandra i ett system, motsvarande
begreppssystemet i det menskliga förnuftet, så att de lägre
underordnade andeväsendena ingå uti de högre öfverordnade på
samma sätt som de lägre begreppen ingå i de högre, och
hela detta system tänkte man sig vidare sammanfattadt i ett
det högsta och universellaste af de i Gud hvilande och ur
honom utgångna andeväsendens. I den judiskt-alexandrinska_
theosophien är detta väsen logos. Hos Paulus är det
Kristus. Begge tänka sig logos eller Kristus såsom Guds renaste
afbild och mensklighetens urbild eller såsom den himmelska
menniskan. Begge låta henne föro kosmos’ grundläggning födas
ur Gud samt i och genom henne födas hela den öfriga ideela
skapelsen, som i sjelfva verket ej kan tänkas utan henne,
lika litet som hon, universalmenniskan, utan den öfriga ska-
upphöja honom till en trinitarisk Gudomlighet, synes äfven af
1 Korinth. 8: 6 och’ den der förekommande motsättningen emellan
Gud och Kristus. (Så hafva vi allenast en Gud, Fadren, af
hvilken allting är, och vi till honom; och en Herre, Jesum
Kristum, genom hvilken all ting äro och vi gen om honom). :—
Namnet "herren {xtilägges Kristus, på grund af hans
verlds-regering och upphöjda ställning till sina medmenniskor.
Möjligtvis skall man anmärka, att, om Kristus uppfattas såsom
universalmenniskan på sätt ofvan är angifvet, så blifver han
mensklighetens öfriga medlemmar så öfverlägsen, att skilnaden
emellan honom och dem i sjelfva verket förvandlas till en
art-skilnad. Man förbiser dervid, att hvad som metaphysiskt gälléi*
om Kristus i förhållande till alla mensklighetens öfriga
medlemmar, det gäller i mindre mått om hvarje rikare och högre
personlighet i förhållande till de lägre. Hvarje rikare mensklig
personlighet kan i viss mening (inom idéernas verld) sägas vara
grund för de lägre, hvarföre ock de senare ej-kunna komma till
en högre och fullkomligare utveckling utan att aktuelt lefva sig
in i de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
