Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 om betydelsen af en svensk öfversåttning af platon.
eller icke är Guds ord, innehåller eller icke innehåller en
guddomlig sanning, till menniskorna uttalad. Då detta spörsmål icke
utan cirkel kan slitas med åberopande af bibliska utsagor, så
återstår ingen annan utväg än den att på det sjelfständiga tänkandets
väg (hvartill visserligen höra de egna inre och andliga
erfarenheterna) söka utforska, hvad Gud är, och hvad menniskan är, och
hvad form och innehåll en personlig sjelfmeddelelse dem emellan
rätteligen kan komma att äga, ifall en sådan är tänkbar, för att
sedan tillse, huruvida man finner eller icke finner en sådan i bibeln.
Med denna forskning är den protestantiska vetenskapen för
närvarande sysselsatt såsom med sitt vigtigaste spörsmål. Härmed sker
ingenting annat i stort, än hvad som inom hvarje särskild menniska
måste försiggå, om hon till bibelns utsagor skall komma i annan
ställning än den af en död bokstafstro. Hvarje sådan menniska
måste någon gång — lika visst som vetenskapen och kulturen j
det hela — kalla bibeln in för sin innersta tankes domstol och
döma öfver bibelns sanning eller falskhet, dervid begagnande såsom
domsgrund icke bibelns utsagor, som ännu alltid i likhet med alla
omdömen äro abstraktioner, hvilka aldrig duga till yttersta
domsgrund, utan andens eget inre vittnesbörd om bibelns utsagor,
hvilket vittnesbörd icke är ett abstrakt omdöme utan en
lifserfaren-het. Men icke hvarje ande, med hvilken menniskan i sitt inre lif
kommer i beröring, är Guds och sanningens ande; och derföre är
icke heller hvarje andes vittnesbörd afgörande, utan det är endast
Guds egen ande; och den, som med denna ande vill döma, han
måste vara omedelbart viss derpå, att det är denna ande han äger.
Men det enda sättet att äga Guds ande så, att mau tillika är
omedelbart och ofelbart viss derpå, att det just är denna ande
man äger, det är att hafva upptagit honom i sitt allra innersta
lif, i sjelfva centrum af sin personlighet, d. v. s. i viljan; och
derföre har Kristus såsom det yttersta kriteriet vid domen öfver sin
läras sanning angifvit förnimmelsen hos den, som vill lyda Guds
vilja. Af Gudi är eudast den lärdom, som står i genomgående
harmoni med den heliga viljan.
Så djupt i det personliga lifvet är han försänkt den grund,
på hvilken ytterst hvilar all auktoritet, äfven den, hvilken
tillkommer bibeln. Skola vetenskapen och bildningen öfverhufvud rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
