Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SKÖNLITERATUR.
Egendomligt är, att ett arbete, hvilket framträder så fordringsfulit
som det här anmälda, visar sig uppfvlla icke ens dessa första och
onndgängligaste vilkor för en öfversättning. Det ser ut, som om
den nye svenske bearbetaren af Moliéres lustspel icke hade en aning
om, att vi på vårt språk ega flere, och äfven ganska lyckade
åter-gifningar af den franske lustspelsdiktarens mästerstycken, och säkert
har ban aldrig egnat en blick åt C. W. A. Strandbergs mästerliga
försvenskning af "Les femmes savantes", utkommen 1865, af hvilken,
liksom af Blachets ganska förtjenstfulla återgifning af "École des
inaris", 1866, han kunnat lära åtskilligt, — vi vilja ej tala om en
riktig uppfattning af skalden, utan blott hålla oss till
versifika-tionen: han hade lärt, hvad en alexandrin är, och huru den skall
skrifvas, om han, såsom det tyvärr tyckes, glömt den annars allom
bekanta inledningen till Tegnérs "Svea". Öfversättaren visar sig
nemligen genast vid den flyktigaste blick i första häftet vara i
denna del af sitt värf så fullkomligt inkompetent, att hvar och en
med något öra för form redan af denna anledning måste förundra
sig, att slika mönstra som hans verser kunnat ernå den äran att.
tryckas med nitid stil på glänsande papper, på fullt allvar bekostadt
af en förläggare. Vare nog sagdt, att öfvers, ej känner andra
alexandriner än sådana, som sluta med manliga rim, att han ibland
rimmar tre verser efter hvarandra, ibland äfven inkastar för
omvexling en orimmad rad, ja, till och med använder sina
alexandriner till blankvers. Och hvilka rim! Se här några prof: hvad
— jag, var — ha, se — fel, so — det, man — band, ha
— lag, blott — bort, går - garderob, argument —
bestämdt, Aristot’ — filosof, Anstöt* — idiot, Aristot’ —
ståt, sätt — bläck, fann — ignorant, nöt — gök, affär
— lärd, tjenst — italienskt o. s. v. in infinitum. Malherbe
skulle vända sig icke en, utan två gånger i sin graf, om han hade
någon aning om tillvaron af sådana verser och rim.
Men hvad värre är: Moliére skulle göra honom sällskap, om
han visste af det’attentat, som blifvit begånget mot de hittills
försvenskade styckena. Öfvers, tyckes icke ega en misstanke om, att
ett konstverks form är en oförytterlig del af dess väsen, hvilken,
om det skall förblifva hvad det är, icke kan bytas om som en
röck eller en titel, och att man vid öfverflyttning från ett språk
till ett annat ikläder sig ett ganska stort ansvar inför minnet af
den författare, det gäller. Moliére hade nog sina goda skäl, att
lian ej skref "Le mariage forcé" och "M:r de Pourceaugnac" på
vers, och hvai^e tänkande läsare skall äfven lätt finna en yttre, i
ögouen fallande orsak dertill i de scener, der i det ena stycket de
båda filosoferna, i det andra läkarne uppträda. Det är märkvärdigt,
att icke öfvers, funnit sig afskräckt af dessa sceners oöfvervinliga
svårigheter för en versifikatör, om han också ej fann sig besvärad
af försyn för Moliéres form. Nej, oförskräckt klifver han fram i
sina jomnhuggna alexandriner stubbiga fåror, och produkten blir ett
Monstrum horrendum. informe, ingens, cui lumen ademtum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
