Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skönliteratur. 377
skulle derföre försöka sig med renskrifning. Men p& det ej Gari I
skulle sticka sig med, lades memorialet på ett bord bredvid, dit
hàn skulle taga "sin tillflykt, så snart han kände ringaste behof
att göra någon allusion på salig kungen"; och i början "liknade
han en pukslagare, så ofta delade han sin uppmärksamhet mellan
de båda borden". — Eller hvad säges om denna korta teckning
af miss Slowboy, barnflickan, som hade den oturen att stöta sig
sjelf eller barnet emot öfver allt: "hon kunde aldrig företaga något
upp- eller nedstigande, utan att, anteckna denna tilldragelse
såsom ett streck på benen, liksom Robinson Crusoe antecknade
dagarne på sin träkalender".
Den egenskap, hvilken i allmänhet och med rätta anses
vara den för konstnären egentligen konstituerande, nämligen
fantasien, egde Dickens i hög grad och i vidsträcktaste omfattning.
Hon gaf sig ej blott tillkänna i fabelns vanligen högst originella
komposition, utan ock i den mästerliga anordningen af
konstverket på det hela och förhållandet mellan dess delar samt, främst
af allt, i den säkra teckningen af de mest olika karakteren
Fantasien gjorde honom till en skald af framstående rang, ty hon skänkte
honom den konstnärliga formen; humorn var det, som fylde denna
form och gjorde honom till Dickens. Af detta skäl hafva vi vid
hans karakteristik satt denna främst såsom hans mest utmärkande
diktaregåfva.
Ehuru Dickens, såsom förut blifvit påvisadt, i allmänhet låter
sina berättelser spela bland de lägre medelklassen, kan man
likväl svårligen förebrå honom att uti sjelfva fablerna hafva
reproducerat sig sjelf. Visserligen framställa ett flertal af hans romaner
en ung persons öden och huru han under en fortsatt kamp
sträfvar sig fram till sin lefnads lycka. Meà lika vidt skilda från
hvarandra som Nickelbys och Pip Pirrips, Copperfields och Martin
Ghuzzlewits karakterer äro, lika olika äro ock de öden, genom
hvilka de utvecklas. Mest glänsande nästan uppenbarar sig Dickens
fantasi i de s. k. "Christmas-books", som han från 1843 nästan
till hvaije jul utgaf. Det är i dessa vanligen något mystiskt och
fantastiskt, ja, hela berättelsen reducerar sig ofta till blott en dröm,
på samma gång grundtanken alltid är ädel och i innersta mening
kristlig, och detta gifver dem just ett alldeles eget behag. Flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
