Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 GUSTAF II ADOLFS TYSKA POLITIE.
derneslands välfärd och säkerhet. Vi vilja derför gerna instämma
med Droysen och Cronholm deri, att det första, bestämmande, allt
annat öfvervägande intresset för Gustaf Adolf, när han öfvergick
till Tyskland, var ej att rädda Tysklands protestanter och den
evangeliska läran, utan det var att försvara och rädda det hotade
fäderneslandet. Att så var förhållandet, visar sig ovedersägligen
af de muntliga och skriftliga förhandlingar, som föregingo den tyska
expeditionen. I de utförliga protokollen öfver de rådplägningar,
som Gustaf Adolf på hösten 1629 höll med sitt råd, förekommer
så godt som ingenting om religionen såsom krigsorsak, ej heller i
hans brefvexling med Oxenstjerna; i konungens propositioner och
tal till ständerna ordas väl åtskilligt om våra trosförvandters för-
tryck och katolikernas hotande framsteg, men det egentliga, beve-
kande skälet, det är och förblir den fara, som hotar fäderneslan-
det, dess frihet och dess tro. Icke ens i det manifest"), som
Gustaf Adolf lät författa och sprida efter landstigningen i Tyskland,
finnes något nämdt om religionen, endast om de konungen och
Sverige tillfogade oförrätter och de faror, som hotade Sverige och
dess välde på Östersjön. Hvad som säkert bidrog till mani-
festets tystlåtenhet i den religiösa frågan, det var hänsynen till
de katolska makter, af hvilka konungen påräknade subsidier, och
som han ej ville kompromettera, nämligen Frankrike och Venetian-
ska republiken."") Deremot under förhandlipgarna med Tysklands fur-
star och ständer, var det både hans rätt och hans intresse att före-
trädesvis betona den religiösa betydelsen af striden och sin mission
såsom det protestantiska Tysklands befriare; och denna sida af
saken gjorde han allt mer gällande, ju större utsträckning striden
tog, ju längre framåt hans, segertåg förde honom, i synnerhet i
sydvestra Tyskland, bland Frankens och Schwabens protestanter.
Och onekligt är, att den religiösa betydelsen äfven i verkligheten
+) Detta manifest, som vanligen tillskrifves Salvii penna, var, enligt
hvad Droysen visar, författadt i Haag af Gustaf Adolfs der varande agent,
d:r Camerariug, f. d. geheimeråd hos kurfursten af Pfalz.
++) Droysen synes ej känna Gustaf Adolfs och Frankrikes bemödanden
att förmå Venetianarne till subsidier åt Sverige; härom se C. Odhner,
Sveriges förbindelser med Venetianska republiken under17:de
århundradet: Nordisk Tidskrift 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
