Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS TYSKA POLITIK. 9
trädde mer i förgrunden, då Gustaf Adolf började återställa den
protestantiska bekännelsen i trakter, hvarifrån den länge varit baun-
lyst, samt fördref de katolske biskoparne i Wärzburg och Mainz
och tog dessa stift under sin omedelbara förvaltning. I de freds-
förslag, som han erbjöd kejsaren och ligan, fordrade han fullkom-
lig restitution för den protestantiska bekännelsen, äfven i kejsa-
rens egna arfländer. Och då Frankrike i hemlighet förband sig
allt närmare med Bayern och ligan samt ifrigt motarbetade Gustaf
Adolf, så tog han allt mindre hänsyn till dess önskningar och vi-
sade allt mindre undseende för de katolska intressena. — Man fin-
ner häraf, att den tyska expeditionen, som i begynnelsen och till
sitt upphof var öfvervägande ett politiskt krig, med tiden antagit
en mer religiös karaktär, vare sig derför att Gustaf Adolf kunde
allt mer oförbehållsamt framträda med sina innersta tankar, eller
kanske rättare derför, att hans planer af sig sjelft och genom om-
ständigheternas makt antagit större omfattning, i samma mon som
hans inflytande växte. — Emellertid torde ingen hafva riktigare
bedömt den fråga, hvarmed vi nu sysselsätta oss, än Axel Oxen-
stjerna, då han en gång i rådet yttrade: att det hufvudsakliga än-
damålet med tyska kriget vore, att Sveriges rike och våra trosför-
vandter måtte blifva i säkerhet och vidmakthållas så i kyrkligt som
politiskt hänseende, och att det således i detta krig ej så mycket
vore frågan om religionen, som om den allmänna välfärden, hvari
dock äfven religionen utgjorde ett vigtigt moment.
Den andra frågan vi uppkastade: om Gustaf Adolfs tyska ex-
pedition var ett försvars- eller eröfringskrig, är lättare att besvara.
Den var väl till formen ett anfallskrig, men i verkligheten, åtmin-
stone till en början, ett försvarskrig. Väl hafva de katolske och
de tysk-tyske historieskrifvarne förklarat det för en ren inbillning,
att Sveriges frihet och säkerhet varit på något sätt hotade från
den kejserliga katolska sidan. Men nyare undersökningar ha till
fullo rättfärdigat Gustaf Adolfs farhågor och bevisat verkligheten
af de faror, för hvilka Sverige på den tiden var utsatt. Den egent-
lige upphofsmannen till de mot Sverige riktade planerna var Wal-
lenstein, hvilken med sin skarpa blick och liksom genom en anings-
fall förkänsla redan tidigt i Gustaf Adolf såg en af kejsarens farli-
gaste fiender. Allt ifrån 1627 hade han sitt öga riktadt på Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
