- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
213

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - G. L—n: Den nya Bellmansupplagan och textkritiken af Fredmans epistlar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN NYA BELLMANSUPPLAGAN. 213

icke gällt "skatten", utan ordet "en" i st. f. "sin", samt att så-
lunda både tratt och hatt äro afskrifningsfel, så kan dock icke
hövålmens förvandling till grästak eller torftak förklaras som
ett dylikt fel, utan antagligen har skalden begagnat sig af alla tre
uttrycken, ehuru han vid redaktionen 1790 bestämt sig för "hö vålm";
ty att vi här skulle hafva en af Kellgren föreslagen ändring, finnes
intet rimligt skäl att antaga. Möjligen har förhållandet varit ett
liknande med "hatt", ”tratt< och "skatt". För antagligheten af
alla dessa läsarter kunna skäl anföras, minst gällande dock för den
först anförda: "en skatt". — Ännu ett exempel må vi anföra: Ep.
11 str. 1 har i handskriften denna vers: "Skönhet i vår ögon
stråla”, men i den vedertagna texten läses: "Skönhet i hvar ögna-
stråla”. Hvem har vidtagit denna, efter vårt förmenande, föga lyc-
kade ändring? Månne Kellgren? Nej, den finnes redan i Du-
wallska exemplaret af 1772 och är gjord af Bellman sjelf. Här
har man sålunda obestridligen Bellman contra Bellman. Skal-
den har här visserligen vidtagit en, i vår tanke, dålig ändring, men
denna ändring är dock hans egen och fordrar derför att respekteras,
d. ä. icke öfverstrykas, förr än man gjort sig reda för skaldens skäl
till ändringen, vägt dem och bevisat dem vara underhaltiga.

Under den förutsättning, att den ursprungliga form, skalden
gifvit sina sånger, också vore den äkta, som bör återställas, ligger
det en källa till bryderi för textkritikern just i Bellmanssångens egen-
skap att vara musikalisk och i viss mening improviserad. Ty om än
Bellman under inspirationens ögonblick nästan alltid med genial
instinkt grep det rätta, mest åskådliggörande uttrycket, så kan dock
icke förnekas, att han dessemellan lät sig hänföras af det musika-
liska, och att han, om blott rytmens och välklangens fordringar
tillfredsstäldes, lät sig nöja med ungefärliga antydningar af menin-
gen, ja, ’stundom lät undfalla sig ord, hvilka synas hafva ingen annan
betydelse än att vara versfyllnader. Handskriftens text lemnar derpå
några rätt märkliga exempel. I ep. 31, der Movitz beklagar sig deröf-
ver, att han fått stryk af den långbenta drabanten, uppmanar ho-
nom Fredman att berätta:

<Hvarför du blef sparkad i än’,
Och hvi du dig ej försvara,
Men slumra och sof som en so".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 21:41:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free