Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFRÅGAN. 331
vit öfver-, det senare underskattadt. För tydlighetens skull tillåta
vi oss bredvid hvarandra spalta motsvarande stycken af de båda
akterna, i efter bästa förstånd troget sammandrag, och göra, hvar
det bäst bär till, våra kommentarier och tillägg; hvad skriften här-
vid förlorar i skönhet hoppas vi, han skall vinna i tydlighet.
8 1—9 af kodecillen och $$ 1—2 af 1871 års förslag,
hvilka behandla frågan om rätt och sätt för Lapparne att såsom
undersåter öfvergå från ena till andra riket, hafva icke varit före-
mål för anmärkningar, hvarföre vi lemna dem &å sido. Annat är
förhållandet med följande.
1751 års kodeecill.
Alldenstund Lapparne behöfva
bägge rikenas land, skall dem, efter
gammal sedvana, vara tillåtet att
flytta med renhjordarna öfver grän-
sen in i andra riket ($ 10).
Flyttningen tillåtes ske höst och
vår (8 10).
1871 års förslag till förordning.
Lapparne äro berättigade att
årligen med sina renar flytta från
det ena riket in i det andra å de
trakter, hvilka hvartdera rikets Lap-
par efter gammal sedvana hittills
hafva besökt; men utan vederbörande
jordegares eller brukares samtycke
få främmande Lappar icke vistas i
andra riket annan del af året än
Maj—September månader ($ 3).
Man har i 1871 års förslag sett en inskränkning af kodecil-
lens medgifvanden, enär vistandet i Norge hädanefter skulle tillåtas
blott under vissa månader, då det enligt kodecillen skulle kunna
" utsträckas huru långt som helst. Men då hädanefter liksom 1751
våren i de ifrågavarande nejderna kommer med Maj, hösten med
Augusti-—September, torde i sjelfva verket ingen skillnad förefinnas
och anmärkningen böra förfalla. Två anledningar finnas till tidens när-
mare bestämning i 1871 års förslag. Den ena, att en del Lappar tagit
sig före att utan jordegarnes tillåtelse stanna hela året på dar
i norska skärgården, hvilka de först under senare tid börjat besöka,
och hvilkas beten af dem anlitas till skada för egarne, jämte det
"skogen medtages genom ökad konsumtion för gärdsel och bränsle.
Den andra att någre Lappar börjat fara öfver norska gränsen
så tidigt på våren, att snö ännu ligger på det högre landet; den
enda jord som då är snöfri, är en del af de bofastes inmark, och
denna, till hvilken Lapparne alls icke böra ega tillträde, skadas
då af renarnes betande. I förslaget ligger således rätt och billighet,
utan inskränkning af 1751 års kodecill, blott en närmare bestäm-
ning, hvilken är högligen påkallad af omständigheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>