Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
1751 års kodecill.
Lapparne skola hädanefter som
tillförene, lika med landets egne
undersåtare, få betjena sig af land
och strand till underhåll af sina
djur och sig sjelfva. ($. 10).
Från denna lika rätt undantagas
fredlysta kobbe-veider, fugle- och
dun-vär. ($ 12).
På alla andra ställen få Lapparne
idka skytteri och fiskeri lika med
landets undersåtare. ($ 16).
Härvid har blifvit anmärkt
undersåtare" blifvit utelemnade.
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFBÅGAN.
1871 års förslag till förordning.
Lapparne få, under iakttagande
af författningens föreskrifter, betjena
sig af land och vatten, såväl till
underhåll för sig och sina djur, som
till jagt och fiske ($ 3).
(Förbjudes af allmän lag, hvilken
Lapparne underkastas lika med lan-
dets undersåtare. (2 22).
Lika rättigheter med landets un-
dersåtare tillförsäkras Lapparne ge-
nom nämnde $ 22.)
att orden "lika med landets egna
Det har skett med afsigt, ty, så-
som vi längre ned skola se, detta uttryck har blifvit mycket olika
tolkadt. Lika-berättigandet är dessutom inlagdt i nyss påpekade
8 22 af förslaget.
1751 års kodecill.
Lapparne skola i båda rikena
vänligt mottagas, beskyddas och
hjelpas, äfven under krigstider, då
de icke skola indragas i kriget och
ingen förändring göras i Lappväsen-
det. (2 10).
Lega betalas å ömse sidor. (8 13
och 14).
De få ej med arbete eller tjenst-
görande beläggas. (2? 13 och 14).
[»Uti hvart distrikt, hvarest öf-
vertflyttande Lappar äro», börjar 3 15.
17851 års kodicill kände ingen annan
distriktsindelning än denna, hvilken
berodde på Lapparnes smak att van-
dra till området eller ej. Så fort-
gick ännu då 1871 års förslag upp-
gjordes; Lapparne vandrade så att
säga kors och tvärs, efter egen smak,
ehuru gammal häfd hufvudsak-
ligen varit bestämmande, såväl med
afseende på områden som vägar dit,
och ehuru de norske bofastes uppe
tagande af den för dem brukbara
marken der och hvar lagt hinder
för den fria vandringen. Renarne
hafva ock, föga bevakade, fått springa
från det ena området till det andra.
Tillfölje af detta obestämda förhål-
lande hafva största delen af rådande
oordningar uppkommit och det är
till en del för stäfjandet af dem,
som distriktsindelningen är före-
slagen.)
1871 års förslag till förordning.
(Stadgandet öfverflödigt då & 22
finnes och sedan föreningen mellan
Sverige och Norge inträffat.)
(Borttagen.)
(Förbjudes af allmän lag.)
De landsträckor der Lapparne
söka bete för sina renar, må, der så
för vinnande af nödig uppsigt finnes
behöfligt, indelas i särskilda upp-
syningsdistrikt. ($ 6 mom. 1).
För att en trakt skall kunna ingå
i distriktsindelning måste till den-
samma finhas eller beredas sådana
renvägar att, vid deras begagnande,
Lapparne kunna, med iakttagande af
tillbörlig bevakning, afhålla renarna
från angränsande egor. (26 mom. 2).
Distrikten böra så bestämmas, att
de renar, som der söka bete, i all-
mänhet och efter hvad erfarenheten
gitver vid handen, kunna antagas
komma att under betestiden hvar-
ken dela sig i ständigt från hvar-
andra skilda flockar eller af egen
drift öfvergå till annat distrikt. (2
6 mom. 3).
Konungen bestämmer hvar di-
striktsindelning skall ega rum, samt
distriktens grånser. ($ 6 mom. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
