- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
348

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - A. H.: Om våra Prosaöfversättningar. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

e

- 348 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR.

sin öfversättning af Milton. När öfvers. låter myrerae rTodna af
hjortron, skattar han åt det från julkalender-poesien bekanta blom-
sterspråk, hvarmed förf:s enkla och pregnanta stil har ingenting
gemensamt. Att "myrort är en lika omöjlig pluralform till "myr,
som passande och tjenlig till «myra, förblifver ostridigt, hvad än
dåliga lexikon derom må säga. Förf. talar om, hur stranden är
beströdd med den forunderligst farvede Maugfoldighed af Söskjsel"
(musslor). Här, i stäliet att öka, har öfvers. afknappat på mål
ningens glans, och gjort skildringen ej blott matt och platt, utan
tämligen nära meningslös, genom att utbreda sig om den "brokiga
mångfald af hafvets alster”, hvarmed stranden är beströdd.

I förbigående nämna vi, huru "Gampen" (<kampen"”, hästen)
tolkas med <hönsen", <Sjörokket" (storm, som låter vattnet yra
upp i luften) med skär", <helt anderledes (på ett helt annat sätt,
i en helt annan grad) eoHossalt megtige Modssetninger" med helt
andra kolossalt motsatta kontraster". Vi komma nu till ett öfver-
sättnings-äfventyr, som söker sin like. Förf. roar sig med det
tånke-experimentet, hur Kristianiaboerne skulle bli till mods, om
de plötsligen öfverraskades af sådana naturförhållanden, som nord-
ländingen är van vid. Han låter den frameynte, som inne i stads-
lifvets tvång längtade efter sin kära hembygd, utbryta:

«Jeg gad nok seet en Hvalfisk i Klemme mellem Prindsens-
og Toldbodgade, gloende ind til en Familie i överste Etage, eller
en havarere tHavdraug, forsögt indbrag paa Raadstuen af de pene-
guldsnorede HKonstabler. Jeg gad ogsaa nok seet Byens Theater-
kritici, der core vante til to Gange i Ugen at se Haupt- und
Statsaction i Vaudeviller, staa med Lorgnetten paa Nsesen foran et
sligt Skuespil, der uden videre overfiommede alle deres kritiske
Begreber og Blekhuse og viste dem Död og Redsel for ramme,
knusende Alvor.’’

Detta är nu en något djerf fantasi, men förträffligt i stil med
det öfriga af den framsyntes efterlemnade, sjelfbiografiska anteck-
ningar. Han skulle gerna sett poliskonstaplarne sysselsatta att föra
«en havareret Havdraug” i kurran. Draugen spelar en stor rol i
nordländingarnes vidskepelse och sägner; hur han ser ut och hvad
han förehafver, kan inhemtas längre fram i berättelsen. Han för
står att bygga de yppersta segelbåtar, färdas sjelf i en half båt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 21:41:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free