Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 . EN LITERÄR STRID.
kustes-säng för individen, menar han, och han tecknar äfven den-
nes förhållande till det allmänna med mycken bitterhet i tonen.
Derefter karakteriseras "Delphine" med dess s. k. angrepp på äk-
tenskapet, hvilket rätteligen bör kallas dess strid mot fördomarae
inom det franska samhället, och förfåttaren öfvergår sedan till att
visa en annan sida hos M:me de Staöl, nämligen hennes förtjenst
om den komparativa literaturhistorien, i det hon för Frankrike på-
pekat, huru dess ideal är relativt i jeomförelse med Tysklands,
Italiens och Englands. Nw upplyses med ett exempel, huru ett be-
grepp blir relativt för ett folk, då det ej finnes i samma betydelse
hos ett annat, nämligen med det norden tillhörande begreppet om
hemmet och dess trefnad, som ej finnes i samma grad i södern, och
som der ej kan finnas, emedan det skulle vara en frukt af klimat
och behof i norden.
Efter en jämförelse mellan M:me de Staöl och Voltaire, hvar-
vid den senares lifsförhållanden tecknas med öfverflödig vidlyftighet,
samt påpekande af den förras förhållande till Napoleon och hennes
stolta kamp mot hans småsinnade tyranni, karakteriseras hennes
författareskap och estetiska åsigter, och Corinne" framställes som
exempel på äkta poesi, på poetisk poesi till skilnad från psykolo-
gisk, Hon står nämligen såsom en typ af det svdländska idealet i
motsats mot det nordiska, och författaren söker med bevisning från
sin egen erfarenhet häfda det förras rätt vid sidan af, om ej öfver det
senare. Inom det i "Corinne" framställda samlifvet i Rom ha en-
skildheterna i de olika folkkaraktererna sammangjutits, hvarderas
begränsning är utstakad, och den nordiska anden uppfostras till be-
gripande af söderns lif och idéer. Härmed har M:me de Staöl
lagt grunden till en ny betraktelse af antiken i den franska litera-
turen, och författaren får nu tillfälle till en lång episod om det
klassiska Frankrikes uppfattning af de gamle, jämförd med tyskar-
nes och Thorwaldsens, hvarvid han kommer till det resultat, att
fransmännen ega företräde, att deras uppfattning är sannare och
riktigare.
Återstoden af framställningen om emigrantliteraturen upptages
af fortsatt skildring af M:me de Staöls författareskap och Corinne”
såsom höjdpunkten deri. Många fina anmärkningar göras härvid:
så om qvinnans vanliga böjelse att måla mannen såsom on hjielte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
