Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * * * *: Huru bör en skald öfversättas (C. R Nyblom: Öfvers. af Shakespeares Sonnetter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU BÖR EN SKALD ÖFVERSÄTTAS. 441
not come in the rearward of a conquer’d woe; give not a windy
night a rainy morrow öfversättes så: kom ej senare ditt skott
att lossa. Kom icke efter som en långsam dyning; gif ej en stor-
mig natt en regnig gryning". "Dyning” står här på platsen för
rearward, men är naturligtvis icke öfversättningen af detta; fast-
mer tillhör "dyning" samma tanke som sedan följer, och är en
anticipation på denna. Vid rearward åter. anknyter sig en mili-
tärisk tankeförbindelse, som ger upphof åt det föregående "ditt
skott att lossa”, hvilket således också är. en anticipation. — Det
vågade steget upp till skaldens höjd kunde ock misslyckas, sade vi;
det sker när man träffar på sin egen subjektivitet i stället för
skaldens. Så snart öfversättaren röjer en förkärlek för vissa åskåd-
ningar eller uttryck, de der ofta förekomma utan anledning af,
men väl. till skada för skaldens, har kritikern rätt att stämpla dy-
lika såsom fördömliga. Vi ha i C. R. Nybloms arbete att anmärka
två företeelser af nämda art. Den första är hans förkärlek för vatt-
net såsom källa för metaforer. Sju gånger har han utan ringaste ’
anledning hämtat sioa liknelser från detta element (näml. i 4, 12,
12, 29, 30, 71, 147). Vanligen är det "tiden" eller "minnet"
eller "glömskan", som utan vidare förbindas med ett "haf’ eller
en "våg". Vi kunna icke erinra oss att Sh. någon gång i sonet-
terna med "minnet" förbinder tanken på vatten; med "tiden" gör
ban det verkligen: den 56 och den vackra 60 sonetten visa, att
denra föreställning ej är för honom främmande. Men ännu min-
dre främmande och långt mera egendomlig och betydelsefull är för
Sh. : föreställningen om times waste, hvilken återkommer ej blott
på de båda ställen der öfvers. föredragit "tidens haf’ eller <ström-
mande fart” (12, 30), utan ytterligare i 100 och 106. I 12 hade
möjligen det af Sh. på annat ställe (130 om älskarinnans hår be-
gagnade «evöres kunnat användas hellre än det banala "svarta loc-
kars flod”. «<Lifvets elf? i 4 år förut från en annan synpunkt
klandradt. — Deu andra företeelsen är det upprepade användan-
det af orden "”tjusa, tjusning, förtjust" utan direkt motsvarighet hos
Sh., som sker 9 ggr (27, 43, 47, 82, 95, 96, 113, 150, 152).
Hvad vi bekämpa är naturligen icke att de användas utan motsva-
righet, utan att de upprepadt så användas, hvarigenom de, då de
dessutom oftast inträda i likartade situationer, visa sig tillhöra en
fraseologi, som är alldeles subjektiv. Bland de i engelskan befint-
liga ord med betydelse af "tjusning" torde delight vara det vanli-
gaste, men detta har dock en vidsträcktare bemärkelse och återges
ofta lämpligare med "förnöjelse", o. s. v. Af de uppräknade fal-
len hos öfvers. är det nu, med undantag för ett enda (82), alltid
vännen som — sålunda 8 ggr — tjusar öfvers., troligen på ett
mycket enformigt sätt, att döma af entonigheten i denna beundrans
uttalande. Två ggr har det "förtjusta ögat" glömt bort att det hos
Sh. är sighuless (27, 43; jfr ofvan sid. 434). Vi hänvisa för öfrigt
till de betecknade ställena, dem det skulle föra för långt, att här
andraga i sin helhet.
Svensk Tidskrift. 1872. 5:te häftet. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
