Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hans Forssell: H. Th. Buckle. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. | 479
till vida som man vill söka likhet uti namn; men som nu det
franska parlamentet var en domstol, en embetsmannakorporation, och
den engelska en verklig representantförsamling, så återstår af den
likheten nätt upp intet. Fronden var vidare liksom den engelska
upprespingen "ett försök att betrygga friheten och uppföra en
skranka mot regeringens despotism”. Ja visserligen, men då det
engelska parlamentet förde talan för hela rolkets häfdvunna frihet
under yrkanden på representationens oinskränkta beskattningsrätt,
lagstiftningsmyndighet, makt öfver militien och rätt att utse mi-
nistrar — så voro de i viss mon likartade fordringar, som under
Frondens första skede framkommo, hufvudsakligen en följd af den
borgerliga bureaukratiens och den feodala aristokratiens privata
missnöjen och anspråk. Hvilken väsentlig skiljaktighet råder ej redan
mellan Hampdens på "Common law" stödda skattevägran, som
ledde till Westminsterparlamentets häfdande af beskattningsrätten,
— och den opposition mot regeringens vägran att utbetala parla-
mentsledamöternas löner, som ledde till de fyra byråkratiska kor-
porationernas sammanträde i St. Louis. Slutligen skulle det ock
höra till den "fullständiga likheten”, att den engelska resningen
liksom Fronden var ”af rent verldslig natur", ett utbrott på det
politiska området af den skeptiska andan. B. säger nämligen att
under Karls regering. "gick teologien under i politiken (was mer-
ged in politics). Det var ej längre en kamp om trosläror och
dogmer, utan det var en kamp mellan dem som gynnade kronan
och dem som understödde parlamentet. Sålunda riktade på äm-
nen af verklig vigt, drogos tankarne från dessa underordnade sys-
selsättoingar (religionsfrågorna!), som uteslutande tagit fädrens upp-
märksamhet i anspråk. Man förstår så väl, hvarför Buckle är
angelägen att betaga den engelska resningen all bismak af en re-
ligiös rörelse; eljest skulle han, som åt denna resning och dess
män egnar en ”oförstäld vördnad", också nödgas medgifva, att religiös
nitälskan kan hafva något helsosamt inflytande. Uppfattningen är
visserligen originel, men så alldeles riktig är den väl dock icke. En
af do vigtigaste stridspunkterna mellan Karl I och 1640 års parlament
var dock den om upphäfvandet af den episkopala författningen, och
Karls envisaste motstånd kom deraf, att han ansåg sig för kyrkans
svurne skyddsherre. Skottarnas afgörande uppträdande i striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
