Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hans Forssell: H. Th. Buckle. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 5341
och den anktoritet, som då upptäckes, är sjelfmedvetandets "före-
gåenden”. (Se sidd. 11—12). Hvad man nu af det hela kan
utleta är, att Buckle i fråga om den menskliga kunskapens upp-
komst och om menniskans väsen är lärjunge af Locke — och derom
må nu tillsvidare intet vara att säga. Men det lustiga är, att sedan
en svår metafysisk fråga sålunda blifvit afgjord, och författaren sjelf
bestämdt uttalat en metafysisk eller rättare kuuskapsteoretisk åsigt,
följer i tredje kapitlet en diatrib om metafysiken, som slutar med,
att idealister och sensualister bägge "för sina förfaringssätt (sic)
hafva sanima sken af sanning, och att det mellan dem är omöjligt
att finna någon medelväg", samt att "vi sakna alla medel att unt-
röna dessa bägge skolors (sic) relativa sanning". Skälet dertill är
åter så ytterst besynnerligt, att man tvekar, huruvida det år ned-
skrifvet vid sundt förnuft och sinnenas fulla bruk: "ingen skiljedom
är möjlig (mellan idealister och sensualister) emedan ingen, som ej
sjelf är metafysiker, kan slita metafysiska tvister, och ingen kan
vara metafysiker utan att vara antingen sensualist eller idealist,
med andra ord utan att tillhöra något af de partier, mellan hvilkas
anspråk han skall döma".
Först och sist är dock Buckles hufvudanmärkning mot metafy-
siken, att den sysselsätter sig med "individuela själar", hvilket för-
faringssätt efter hans mening icke kan gifva något som helst resultat.
«Själens fenomen skola studeras, icke såsom de förete sig i den
enskilde iakttagarens själ, utan såsom de förete sig i hela mensklig-
hetens handlingar.s — "Den väsentliga motsatsen mellan dessa
bägge förfaringssätt", fortfor förf., "faller genast i ögonen". För
vår del må vi dock bekänna, att vårt förstånd står alldeles stilla i
fråga om betydelsen af det senare ledet i antithesen. Och hur vi än
se oss om i Buckles bok, blir det nya förfaringssättet oss en obe-
griplig gåta. Ett försök till förklaring har förf. gjort, då han hän-
visat på ett exempel hämtadt från naturvetenskapens område. Men
olyckligtvis har hau dermed, såsom vi i föregående artikel (p. 458
noten) uppvisat, endast ådagalagt sin egen oförmåga att ens fatta
denna vetenskapliga frågas rent formela sida, och hvad han der ordar
om upptäckten af en ny metod, reducerar sig helt enkelt till de
opptäckter af nya fakta, som utgått ur den moderna statistiken.
Att döma af det anförda exemplet är det nämligen i statistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
