Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kamrarna och beskattningsfrågan af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN. 37
kamrarne i alla frågor lika behörighet och myndighet, hvilket
ytterligare visar sig deruti, att ej hos oss, såsom i andra länder,
den andra kammaren eger afgörande makten i statsregterings- och
bevillningsfrågor, utan dessa frågor afgöras medelst den förut om-
förmälda gemensamma voteringen. Andra kammarens öfverlägsenhet
i antal gifver den ett försteg vid afgörandet af dylika frågor, så att
om den är enig, den bestämmer utgången efter sin vilja, hvaremot
Första kammaren, om den är enig, behöfver efter nuvarande sam-
mansättning biträde af minst 34 ledamöter i Andra kammaren för
att kunna göra sin mening gällande. Öfvervigten tillkommer dock
ej kammaren såsom sådan; tvärtom, i sådana frågor bortfaller skiljo-
väggen och båda kamrarnes ledamöter framstå såsom ledamöter af
riksdagen som en helhet.
Då emellertid ifrågavarande sätt att afgöra frågor är en af
förhållardenas makt påkallad afvikelse från tvåkammarsystemets prin-
cip, ligger det i sakens natur, att denna utväg endast i det fall bör
användas, då en fråga är af beskaffenhet att af riksdagen fordra
omedelbar lösning, och således sakerna ej kunna förblifva vid det
som tillförene stadgadt varit, ej heller dess afgörande tål uppskof.
Alla andra frågor förfalla, då kamrarne stanna i olika mening. De
frågor, som blifvit till denna klass hänförda, visa sig vara sådana,
hvilka hvarje lagtima riksdag nödvändigt måste pröfva, och hvilka
blott ordnas för en kortare, bestämdt angifven tidsperiod, ett år,
nämligen: frågor om statsreglerinog, bevillningar, d. v. s. de skatter, som
blott för en statsregleringsperiod fastställas, och slutligen hvad som
rör riksdagens båda styrelseverk, för hvilka hvarje år fullmäktige
ombytas och reglementen öfverses och utfärdas. Härmed visar sig
klart bestämdt, hvad som .skall blifva föremål för gemensam votering,
nämligen alla temporära beslut i statsreglerings- och beskattningsfrå-
gor; hvaremot allt hvad lag heter, alla allmänna inrättningar, som ega
i lag grundad stadga och varaktighet, alla medborgerliga rättigheter
och pligter, som grunda sig på varaktiga lagar, äro ej att hänföra
under den klass af ärenden, som kunna blifva föremål för gemensam
votering. Vid första påseendet synes äfven, som om aldrig någon
möjlighet förefinnes att draga dylika frågor in under statsreglerings-
eller bevillningsfrågor. Riksdagsfrågorna förekomma emellertid ej
alltid så enkla, att de uteslutande äro af endast ett slag, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
