Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
dare, "gammalkatolikerna" kommit från detta dilemma, hvilket ej
kan undvikas utan genom hänvisning på en annan trosgrund, en an- ’
nan religiös och kyrklig princip än den katolska. De’ hade
att välja mellan att offra sin öfvertygelse i en enda punkt och att
offra katolicismen, och att de valde det förra bevisar ej något mer,
än att ingen af dem var egnad att skapa något nytt, att ingen af
dem egde en verklig reformators anda och kraft. Häri låg deras
svaghet, men en sådan svaghet behöfver icke och får icke kallas
för låghet. Institutionens synd har dragit dem med sig; nu uppstår
frågan: skola de och kyrkan med dem falla på denna synd; var
denna sista konseqvons af en falsk princip det dödande slaget för
den katolska kyrkobyggnaden, eller var den ett tillskott i dess styrka?
Utgången beror naturligtvis på kraften hos det motstånd, som den-
na konseqvens har framkallat, och detta motstånd är af flerfaldig
art. Det framträdde i Tyskland dels som en sekterisk rörelse, rik-
tad mot dogmen såsom sådan och afseende en mer eller mindre
grundlig reform inom kyrkan; dels såsom en protest från staternas
sida mot de i det borgerliga lifvets förhållanden ingripande följder-
na af denna kyrkliga schism; dels ock slutligen såsom en politiskt-
nationel konflikt mellan Tyskland och Rom, hvilken dag för dag
växt ut till allt mer storartade dimensioner.
Det faller utom området för denna artikel att teckna det "gam-
malkatolska” partiets rent kyrkliga strider med den infallibilistiska
kyrkan, dess deklarationer, protester, möten och församlingsbild-
ning. Skriftställarne i den stora frågan äro också öfverens der-
om, att denna kyrkliga rörelse hittills på det hela varit tämligen
svag och kraftlös. En och annan vill skrifva detta förhållande på
regeringarnas räkning, som ej genast gåfvo dessa påfvedömets mot-
ståndare ett kraftigare stöd, eller rent af förklarade sig anse den
nya infallibilistiska kyrkan heretisk och tillerkände "gammalkato-
likerna" alla den gamla kyrkans förmåner och rättigheter. Att sta-
terna ej inlåtit sig i dylika dogmatiska förklaringar, torde dock
ur alla synpunkter böra gillas: striden skulle eljest hafva indragit re-
geringarna i rent religiösa frågor och medfört förvecklingar, vid
hvilka de haft vida mindre utsigt än nu att bevara sin autoritet.
För öfrigt synes det af hela den <gammalkatolska" rörelsens ytt-
ringar framgå, att den icke ens på detta sätt skulle hafva ernått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
