Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 HISTORISK LITERATUR.
Ehuru de ofrälse stånden vädja till drottningen, tala om hen-
nes rätt mer än sin egen, bedja henne återtaga hvad henne med
rätta tillhörde o, s. v. så lågo dock på botten af stridsfrågan starkt
demokratiska eller konstitutionela grundsaster. Adelns förnämsta
grund för försvaret af sin besittningsrätt till kronogodsen var kungs-
ordets kraft och helgd; för att försvara ett system, som syftade till
’konungamaktens försvagande och medståndens förtryck, hade den
intet bättre skäl att anföra, än konungens makt att efter godt-
finnande förfoga öfver kronans inkomster och privilegiera rid-
derskapet. Härigenom leddes tankarne till undersökande af denna
makts grärser. I presteståndets betänkande heter det: "ingen
makt är af Gud gifven så absolut, att den ej måste erkänna sig
bunden till Guds och naturens lag och rikets grundlagar, enligt
hvilka konungen med ed förbinder sig mot Gud och sina uuderså-
tar; ett sådant allmänt och med ed bekräftadt förbund är fast högre
aktandes, än en privat contract och handel, det gemena bästa till
förfång; att härom råda och påminna är icke att falla i K. Maj:ts
höghet". Ehuru den gemensamma protesten icke innehåller något
om ett sådant "förbund", så förklarar den dock, att "konungen och
ständer äga sköta riksens rätt"; och de ofrälse ståndens protest.an-
ses tillräcklig för att betaga innehafvarne all laglig titel till godsen.
Mot denna protest uppsatte rikskansleren en remonstration,
som underskrefs af riksens råd. Den återkastar på de ofrälse stån-
den beskyllningen för egennytta och afund samt begär att "för-
trycka” adeln; riksens råd, ridderskap och adel hoppas, att K.
Maj:t maintenerar dem vid deras confirmerade privilegier; de ofrälse
stånden hafva fört några sällsamma procedurer mot all ordentlig
sedvana och mot K. M:ts och riksens höghet, rätt och trygghet,
begynt disputera framfarna konungars och Ed. Maj:ts lofliga actio-
ner, åt riksens råd, ridderskap och adel gifna, med svett och blod
förtjenta, med bref och kunglig hand och sigill bekräftade privile-
sier; men man hoppas, att deras oskäliga intention ej må oftare
blifva hörd, mindre admitterad, såsom en sak, den E. M:t, dess
höga förfäders goda namn och existimation ej litet vitierar, öp-
nar dörren till buller och licentia, och lägger grund till onda råd-
slag och arga conseqventier, hvilka ännu synas med alvarliga con-
silia kunna bota3’. Rikskansleren syntes böjd för våldsamma åtgär-
der; i rådet påstod han, att "der K. Maj:t det ej radicitus reme-
dierar, skulle man här finna en sedition såsom hos Torstensons armé,
hvilken aldrig kunnat stillas, om icke Seckendorf gått under klin-
gan". Riksmarsken, gamle Jakob Dela Gardie, sökte ock upreta
drottningen dermed, att de ofrälse stånden gjort intrång i K. Maj:ts
rättighet. Men drottningen svarade, att de ej talt derom, och att
hon ej kunnat finna något sådant i deras skrift.
Drottningen intog ställningen af en skiljedomare mellan begge
Partierna, som bägge hänskjöto sin sak till henne. De ofrälse stån-
den förklarade, att hennes makt och myndighet var deras frihets
stolpe; och adeln, att dess privilegier ej kunde i något sköte säk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
