Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ljunggren: Smärre Skrifter af —m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 SKÖNLITERATUR.
der har han gifvit ex framställning af Atterboms poetiska verlds-
åskådning, så vidt den finnes nedlagd i Lycksalighetens ö, och så
vidt den kan i begreppsform framställas. Han har, som det synes
oss, lyckats deri fullständigt, utan att sänka diktens gestalter till
blotta abstraktioner, eller beröfva dem den grund, ur hvilken de
verkligen uppväxt, och vi hoppas, att hans fina uppsats måtte locka
mången att taga kännedom om ett skaldeverk, som dock är ett af
den svenska literaturens yppersta.
Om Atterbom i våra dagar hörer till de mindre läste, så är
förhållandet ett motsatt med Tegnér. Han har ännu icke upphört
att utöfva sin tjusning på ynglingens sinne, och äfven mannen älskar
att spegla sin ungdoms minnen i hans källas klara våg. Förgäfves
hafva tid efter annan försök blifvit gjorda att påpeka Tegnérs svag-
heter; hans plats i svenska folkets hjertan har man ej mäktat rubba.
Och om man än måste medge, att ett par af anklagelserna varit
väl grundade, så ligger det säkerligen en ganska riktig instinkt i
botten på den beundran, hvarmed man blickat upp till honom.
Man har ej velat tro, att hans sång blott varit en efterklang från
Danmarks största skaldeminne, man har vägrat att hos Frithiof
spåra de sentimentalt moderna dragen, — och hr Ljunggren har nn
påvisat, huru och i hvad mån man haft rätt.
I början på detta århundrade vaknade det svenska folkmedve-
tandet till lifligare erkänsla af de skatter, som funnos i hvad sång
och saga från framfarna dagar bevarat. Forskarne hänfördes af de
kraftiga hjeltegestalterna med forntidens visdomsord på läpparna,
och samtidigt sökte man äfven att för dikten tillgodogöra de rika
håfvorna. Låt vara, att våra bröder på andra sidan sundet häri
varit våra föregångare, betydelsen uf? sjelfva faktum är dock lika
stor. Och dessutom visar sig en olikhet i sjelfva tillämpningen.
Oehlenschläger såg saken från uteslutande ästetisk synpunkt, då den
"götiska skolan" lika mycket sökte framhålla fädrens stora minnen
som efterdöme för då lefvande slägten "). Men dervid uppstod
naturligen den frågan, hur man skulle åter ge kött och blod åt de
något vilda gestalterna. Äfven den delen af allmänheten, som tju-
sades af Lings lyriska skaldeådra, hade svårt att förlika sig med
hans otympliga jättefigurer hos hvilka:
«Vid munnen, hög som en skogvext vik
Stod den bugtiga näsan, en bergås lik."
Huru Tegnér i detta fall med bibehållande af den ursprungliga
nordiska andan, dock idealiserade sin framställning efter dåvarande
föreställningar om pcetisk form, och huru han just derigenom kunde
gripa sin samtid, har hr Ljunggren uppvisat, och dermed tillbaka-
visat de klander, som riktats mot Tegnérs sentimentalitet.
I uppsatsen om Epilogen vid magisterpromotionen 1820 har
förf. behandlat Tegnérs förhållande till de politiska och literära
+) Se »Smärre skriftero, sid. 75 ff., der förf. äfven framhållit hur
detta syfte ingalunda förorsakade oberättigadt intrång på skönhetens
område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
