Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 298
satser och idéer; den ifrågasätter ej rättigheten att till sjelfförsvar
behandla den katolska kyrkan såsom ett för staten farligt institut,
men den lämpar sitt behandlingssätt af detta institut efter omstän-
digheterna och underlåter att använda tvångsmedel, som kunna an-
ses öfverflödiga och overksamma eller möjligen skulle kunna verka
till motsatsen af det åsyftade ändamålet. Men då den praktiska
politiken sålunda uppgör sina beräkningar med hänsyn mera till
faktiska förhållanden än till kyrkans ideela pretentioner, följer deraf,
att den icke kan vara alldeles densamma i olika länder, utan må-
ste lämpas efter de faktiska förhållandena i hvarje land. MDeraf
följer ock, att den i främsta tuommet noga måste göra sig reda för den
verklighet, som skall tjena den till underlag, de faktorer på hvilka
den har att räkna som korrektiv emot kyrkans orimliga anspråk,
och att den dervid må akta sig för att sjelf taga sken för verk-
lighet, pretentioner för makt. <Tidsandau" och folkets "sunda för-
stånd” skola vara dess stöd och värna: men om nu tidsandan sjelf
gör sig till ett uttryck för kyrkans vilja och anspråk, om folkets
förstånd blifvit osundt i stället för sundt under inflytelse af en
konseqvent kyrklig uppfostran, hvilkendera suveräneteten är det då
som varder en tom teori"? Den katolska kyrkan har under de
århundraden, som gått, ytterst hemtat sin styrka och makt af det
troende folkets föreställningar och behof, — hon skulle derförutan
helt visst ej hafva bestått i de mångfaldiga tvisterna med kejsare
och furstar; och det kan med skäl sättas i fråga, huruvida det ej
vore lättsinnigt att förutsätta, det denna grund för hennes makt nu
med ens vore försvunnen ur verlden. Det ser snarare ut, som om
konflikten mellan kyrka och stat nu endast kommit in i ett nytt at-
vecklingsskede, der motsatserna mera skarpt skola träda hvarandra
till möte, der kyrkan fullt ut så mycket som staten vunnit nya
krafter och medel för förverkligandet af sina anspråk, och der der-
före statsmakten måste tillgripa nya utvägar för häfdandet af sin
sjelfständighet. Programmet "fri kyrka i fri stat" räcker dervid
knappast till, derför att det praktiskt så väl som teoretiskt inne-
bär en sjelfmotsägelse.
Det är med hänsyn till de ofvan anförda, i teorien ocfter-
gifliga, i verkligheten mer öuller mindre fullständigt uttalade an-
språk, som förhållandet mellan staterna och den katolska kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
