Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 295
icke ens de fransyske andlige fingo med påfven brefvexla eller be-
gifva sig till Rom utan konungens medgifvande. Ingen skatt eller
pålaga kunde af påfvon åläggas den gallikanska klerus utan dess
eget och konungens bifall; ingen andlig jurisdiktion var honom
medgifven inom Frankrikes område, och för det skamlösa oockret
med kyrkliga beneficier var den gallikanska kyrkan under lång tid
på det verksammaste skyddad.
Men som denna sjelfständighet hade sitt stöd i den franska
kronans . makt, så medförde den också helt naturligt den gallikan-
ska kyrkans underordnande under statens öfverhöghet. Biskoparnes
länsförhållande till konungen upprätthölls så efter som före den
stora investiturstriden orubbadt; hvarje biskopsval behöfde konun-
gens tillstånd och bekräftelse, och konungens fiscus ogde på grund
af regalrätt åtskilliga förmåner af biskopssätena. Klerus var åtmin-
stone under medeltiden underkastad beskattning ej allenast till sta-
ten utan äfven till kommunerna. Ser man på jurisdiktionen, så
framgår deraf å ena sidan. visserligen att kyrkans rättsområde och
verksamhet, här såsom annorstädes, på mångfaldigt sätt ingrep i
det borgerliga samhällets sfer; hennes domsrätt omfattade ej blott
kätteri, magi, helgerån, mened, ocker och brott emot sjette budet,
utan äfvon, af civila tvister, äktenskapsmål med inbegrepp af legitima-
tions- och dotalprocesser, testamentsfrågor, tiondetvister, patronats-
frågor m. m.; klerici egde i förstone i brottmål och i en stor del
civila mål sitt foram inför andlig domstol; kyrklig exkommunikation
åtföljdes af verldsligt straff. Men dels har under tidernas lopp och
" isynnerhet från 1600-talet denna kyrkans jurisdiktion, der den in-
grep & det borgerliga området, blifvit allt mera kringskuren, så att
i det hänseendet föga fans att borttaga för revolutionens tidehvarf,
dels har den domsrätt kyrkan bibehållit endast bidragit att ställa
henne i beroeude af statens myndigheter. Ty den franska konun-
gen var dock alltid källan till all rätt i Frankrike, och från denna
grundsats utbildas läran om vad i kyrkliga mål (Pappel comme
d’abus), hvilken isynnerhet från och med Carl VII:s pragmatiska
sanktion 1438 på det kraftigaste uppehölls af de franska parla-
menten. Öfverallt der kyrkan fälde dom, ansågo sig parlamenten
befogade att mottaga vad, att taga kännedom om saken, att sistera
domens följder och t. o. m. att straffa uppstudsige klerker. Och
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
