Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
strängt "landsherrliga" systemet brutet, när Johan Sigismund 1614
öfvergick till reformert lära, då begge kyrkorna, alltid under
hans högsta ledning, erhöllo lika rätt. Men liknande frihet ville
map då ej heller neka de katoliker, som lydde under kurfurstens
spira; den tillerkändes dem uttryckligen 1609 i Julich, Cleve-Berg,
Mark och Ravensberg, 1648 i stiften Minden, Halberstadt och Mag-
deburg, 1657 i de förut polska landsdelarne Lauenberg och Bätow
(Hinterpommern) , 1713 1 Geldern, 1742 och 1745 i Schle-
sien, 1772, 1793 och 1795 i Vestpreussen och Posen m. m., 1802
i Mänster, Paderborn och Hildesheim. Vid alla dessa landvinningar
utlofvades åt katolikerna "fri religionsöfring", eller "status quo” och
i de festa fall åt de kyrkliga myndigheterna deras embeten och
jurisdiktion. Äfven inom de gamla protestantiska landsdelarna med-
gafs, trots motstånd af den lutherska kyrkan, stundom fri religions-
öfning åt katoliker, och isynnerhet låg det Fredrik II om bjertat
så väl att tolerera den personliga trosöfvertygelsen, att "låta en
hvar varda salig efter sin facon<, som att uppehålla de olika kyrko-
samfundens frihet och rätt. Härmed förstods dock helt visst hvar-
ken före Fredrik 1I eller under hans styrelse någon sådan kyr-
kans sjelfständighet, som i våra dagar yrkas. Under 17:de seklet
upprätthölls strängt den ’landsherrliga”" teorien äfven i afseende å
den katolska religionen; det var alltid på grund af sin rätt till
högsta kyrkostyrelse, som kurturstarne meddelade katolikerna de-
ras friheter. Lärosatserna lemnade de åsido, men den : biskopliga
myndigheten var ett oafhändeligt predikat till deras furstliga suve-
ränetet, och all den rätt till jurisdiktion, visitation, och reformation
som katolska prelater utöfvade, betraktades endast såsom en fri och
tillfällig förläning af fursten. En sådan episkopalmakt har också
Fredrik II uttryckligen förbehållit sig i Schlesien, och hvarje med-
gifvande af den kanoniska rättens giltighet göres blott under reser-
vation, "att den låter sig förenas med konungens landshöghet i kyrk-
liga ärenden" !), Och denna "kyrkohöghet" betydde visst icke blott
negativ och repressiv myndighet, utan innebar i många stycken
ganska väsentliga rättigheter till ingripande i’kyrkans styrelse.
De kyrkorättsliga grundsatser, som under tvänne århundraden
1) Hufvudverket för kännedomen af dessa förhållanden är Laspeyrtes:
»Geschichte und bheutiges Recht der katholischen Kirche in Preussenv, 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
