Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Brandes: Den romantiske Skole i Tydskland af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 LITERATUR: BRANDES.
det uttryck, som denna förf:s rförtrytelse tagit sig på sid. 112,
nämligen i en "klimax", så lydande: de gjorde dem "först roman-
tiske og literäre, saa christelige og saa katholske”. Låt vara,
att det var en dragning nedåt, då de lockades öfver till katholi-
cismen; men hvad ondt låg väl deri, att qvinnorna blefvo literära,
till och med romantiskt literära, då detta väl icke var blott män-
nens, utan tidsandans verkan? Qvinnorna hade väl ändock in-
gen så afgjordt social-politisk prägel af någon art; och om denna
bestämning gäller om de ärfda idéerna, så gäller den ej om qvin-
norna, hvarför uttrycket ej är adeqvat. Men värre är, att i andra
steget nedåt bestämningen kristlig såsom en lägre tillägges både
qvinnor och idéer: här framskymtar på ett betänkligt och dessutom
omotiveradt sätt den ofvan anmärkta partiskheten emot kristen-
domen, hvarom vi snart få tillfälle att tala mera. Vi skulle i alla
händelser ha önskat, att den anförda klimax”, som slutar femte
afdelningen och der utspelas som’en dundrande trumf, hade varit
borta, ty den skämmer förf:s form och den hedrar icke hans
omdöme.
Framställningen af <Lucinde" och dess motsvarighet i verk-
ligheten samt på samma gång af nyromantikens betydelse i socialt
hänseende afslutas med en teckning af dess inverkan på öfriga ro-
manutiker, hvilka med blandade känslor mottogo boken. Särskilåt
fäster sig förf. der vid Schleiermachers bref om den, och då
<Tucinde" är nyromantikens enda försök i social riktning samt
dess problem, förhållandet mellan könen, den hufvudsakliga sociala
uppgift, hvarmed vårt århundrade i sin början sysselsatte sig, tager
han sig deraf anledning till en intressant jämförelse mellan Schleier-
macher i dessa bref, George Sand i hennes första romaner och
Shelley i hans anmärkningar till "Queen Mab", hvar och en
efter sin art och nationalitet uttalande sig olika om kärlekens natur
och äktenskapet såsom sedlig institution. Äfven här, som nästan
alltid, står förf. objektiv inför sitt faktum, som han historiskt fram-
lägger och dissekerar, men man hör föga om hans egen åsigt, hvilket
dock skulle ha sitt stora intresse för belysning af hans framställ-
ning: man får nöja sig med ett uttalande om nödvändigheten af
qvinnans frigörelse i andligt och socialt hänseende, sedan förhål-
landet mellan de tre nämda målsmännen för de tre stora kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
