Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 LITERATUR: BRANDES.
romantik har sin fulla tillämpning, och utförandet af punkten, som
af förf. gjorts med förkärlek, (sidd. 138—146) förtjenar att stude-
ras noga och i hela sitt sammanhang. I afseende åter på ny-
romantikens förhållande till konsten framhålles dels den med Wacken-
roder börjande förkärleken för Tysklands medeltidskoust med Al-
brecht Därer såsom dess målsman dels ock den med honom först
framträdande längtan efter Italien, som sedan blef så allmän; och
liksom förf. ej kan finna något förnuftigt i den romantiska längtan
i allmänhet, så ej heller i denna dess längtan efter Italien, hvilken,
i huru fantastiska former den än må kläda sig, dock för alla nord-
bor varit, är och blir en lika naturlig som aktningsvärd känsla,
och som derför i stället för det ironiska medlidande, hvilket nu
bestås den, borde fått en, den psykologiska undersökningen värdig,
förklariog, som väl ej heller varit svår att gifva. Imellertid
var det i Tiecks bok "Franz Sternbalds Wanderungen” som ny-
romantikens konstbetraktelser fortsattes, och dertill kommer nu äf-
ven skolans betraktelse af naturen. Den förre blir, såsom redan i
slutstycket af den föregående delen anmärktes, prerafaelistisk och
medeltidsförgudande, den senare åter fantastiskt förälskad i ensamhet
och månsken, såsom mera harmonierande med en verkligt poetisk
stämning, och till denna böjelse finner dr Brandes en förklaring i
de respektive författarnes sjukliga längtan från den tryckande
stadsluften ut i skogens djup med halfdunkel och valdhornslåt.
Men äfven här går man till öfverdrift: det är den bizarra naturen,
icke den sunda, enkelt friska och rika, man älskar, och detta visar
Tieck otvetydigt, då han ej kunde finna behag i Englands natur,
oaktadt hans varma önskan att finna Shakspeares födelsebygd in-
bäddad i alla romantikens herrligheter.
Efter analysen af den nyromantiska naturbetraktelsen, som
förf. finner berättigad, men dock ensidig, onaturlig och dock icke
saknande poesi, öfvergår teckningen till det kapitel, som af alla
kanske är egnadt att väcka största motsägalse, nämligen om "Ro-
mantisk Reflexion og Psykologi", Först och främst kunde man
väl fråga, hvilken den inre nödvändigheten i ämnets utvecklings-
gång är, som framkallar denna undersökning just här. Hufvud-
innehållet är nämligen nyromantikens fantastiska vurm att dels ge-
nom "reflexionsfördubbling” störa den konstnärliga illusionen, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
