Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - G. Juhlin-Dannfelt: Något om fästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.
man härtill använder; med ett ord, vi vilja söka gifva våra läsare begrepp
om en efter moderna åsikter utförd fästning.
Väsentligt olika fordringar måste dock ställas på land- och sjö
fästningar, hvaraf åter följer betydliga skiljaktigheter i grunderna för deras
anordnande. Sjöfästningarna måste i hvarje ögonblick vara fullt
krigsberedda, enär en fientlig flottafdelning kan uppträda framför desamma
omedelbart efter krigsutbrottet, då däremot landfästningar alltid, äfven
om de ligga nära gränsen till det fientliga landet, hafva någon tid pä sig
till rustning och förradens kompletterande.
Sjöfästningarna hafva att vänta anfall med långt kraftigare artilleri
än landfästningarna, enär fartygen kunna bära huru tunga pjeser som
helst, då däremot belägringsparkerna ej kunna utrustas med allt för
svårtransportabla dylika. Fartygspjeserna hafva också på senare tider nått
en häpnadsväckande ökning i storlek och kraft såsom t. ex. de ioo à 120
tons pjeser (40 à 45 cm. kaliber), slungande projektiler af ända till 1,000
kg:s vikt, hvarmed några engelska och italienska fartyg blifvit bestyckade.
Belägringspjeserna, som användas vid anfallet å landfästningar, hafva
däremot’ ej ökats väsentligt i vikt under senare tider, men visserligen i kraft
genom artilleriets storartade framsteg under de sista åren. Man har här
stannat vid. 15 à 17 cm. såsom den största kalibern för kanonen och 21
à 28 cm. för haubitser och mörsare.
På grund af den osäkrare uppställning, som artilleriet har på
fartygen än på fasta landet, kan aldrig den noggrannhet erhållas i elden
från fartygsartilleriet, som från i belägringsbatteri uppställda pjeser. Vid
strid om landfästningar användes dessutom kasteld från mörsare och
haubitser i stor utsträckning, hvarigenom man kan genom de under höga
bågar utslungade projektilerna åtkomma föremål, som äro skyddade af
höga vallar, hvarjämte man genom kastkropparnes fallkraft och
explosionen af i desamma inneslutna sprängladdningar kan bräcka och
genomslå täckningar och hvalf, som äro undandragna den direkta elden.
Dylik kasteld är däremot ej att vänta från fartygen, hvilka af vissa
tekniska skäl ej lämpligen kunna bestyckas med dylika pjeser.
Vid landbefästningar genomföres i allmänhet platsens betvingande
under jämsides växelverkan af artilleri och infanteri, hvarvid till och
med i allmänhet infanteriet fäller utslaget i kampen genom
stormningen. Vid sjöfästningar förekommer däremot mera sällan landsättning af
trupper och stormning, utan fienden söker i allmänhet genom det
mäktiga fartygsartilleriet åstadkomma sådan förödelse inom befästningarna
och den inom desamma möjligen belägna orten och till den grad
förlama försvaret, att målet, vare sig platsens besittningstagande och
förstöring eller den spärrade farledens öppnande vanligen vinnes utan
landsättning af trupper och stormning. Dock må man icke uraktlåta att vid
sjöfästningar gifva befästningarna åt landsidan tillbörlig styrka för att
hindra stormning.
Vid sjöfästningarna äro anordningarna i långt högre grad än vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
