Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Orvar Svenske: Unionsfrågan från svensk synpunkt. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSFRÅGAN. 3
_
nrngen torde sålunda hafva haft sina stora fördelar, och det ej blott eko-
non1iska, för Norge. Att ställningen å andra sidan varit och är mindre
tilltalande för den norska nationella stoltheten, kan jag väl förstå. Men
0111, Norges intressen bäst tillgodoses genom en sådan anordning., så fin-
nes i förhållandet intet för dess folk verkligt förödmjukande. En stolt-
het., som härvid står i strid med klokheten., är nationell högfärd. Hän-
syn till den europeiska politikens bjudande .kraf och till landets genon1
historiska förhållanden dikterade ställning borde vara tillräckligt skydd
för den norska hederskänslan. Att vara ett politiskt litet folk, som intet
omedelbart har att säga på de diplomatiska intrigspelens arena, är i och
för sig lika litet en nationell skam., som det i och för sig är någon sann
ära att vara en politisk stormakt. lVIen det medgifves., medförde den
svenska ledningen något verkligt åsidosättande af Norges sannskyldiga
bästa, då fordrade den nationella hederskänslan en allvarlig opposition
från norskt håll och i nödfall ett f9rändrande af de diplomatiska angelä-
genheternas ledning. Till ett reellt .missnöje från norrmännens sida böra
därföre ock vi svenskar taga bestämmande hänsyn. En nation med den
berättigade själfständighet, som den norska, bör ej intvingas i en politisk
riktning., som strider mot deras verkligt allmänna och fast stadgade folk-
mening. Men ett 1nissnöje i hufvudsak blott n1ed formerna, under för-
menande att de såra nationaläran, har vida mindre betydelse.
Men, invändes möjligen från norskt håll - vi hafva sett den in-
vändningen framställas af norsk penna i svensk tidning - 01n unionens
yttre politik lämpligt kunde öfverlåtas åt det ena folket, hvarföre skulle
det nödvändigt vara det svenska? Man borde i Sverige kunna förstå.,
huru grundade skäl norrmännen hafva till sitt missnöje med de nuvarande
förhållandena, om man satte sig in i deras ställning genom att föreställa
sig., huru svenskarna skulle känna det, om den utrikes unionspolitiken i
stället len1nades i norrmännens hand. - Denna jämförelse är emellertid
mycket haltande. Sverige är ett så mycket större land och har de hi-
storiska förutsättningarna så afgjordt för sin relativa företrädesrätt, att
det vore en orimlighet för oss att lemna den politiska ledningen åt norr-
männen. Det riktiga i detta påstående är väl så tydligt; att äfven norr-
männen borde kunna medgifva, att 01n en öfvervikt i den diplomatiskt
politiska . ledningen skall lemnas endera landet, Sveriges relativa först-
födslorätt är naturligt och historiskt dokumenterad.
Naturligen kan, om också endera landets utrikesminister leder bådas
utrikes politik, ett visst inflytande lemnas äfven åt det andra landet. Så-
dana medgifvanden hafva redan gjorts åt norrmännen inom unionen, och
otänkbart vore ej att Sverige i sådan riktning kunde ytterligare tillmötes-
gå norska önskningar, - huru stor än faran är af att lemna det nuva-
rande norska majoritetspartiet verkligt inflytande på vår ställning till ut-
ländska makter i fred och krig. Men frågan om sådana ytterligare efter-
gifter föreligger icke för närvarande. Det är en principiell och absolut
likställighet, sorn nu kräfves från norskt håll., och hva.rje erbjudande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
