Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Samundervisningen och de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUNDERVISNINGEN OCH DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN.
lifvet och för universitetsstudierna, och måste så förblifva, så länge denna »sam-
undervisning» skall fortgå.
Äfven här ropar individualitetskrafvet på pedagogisk boskillnad. Här äro
åter olikheterna så stora, att gemensam undervisning blir en onaturlighet.
U niversitetsstudierna kräfva delvis förkunskaper i andra ämnen, än de som
verkligen ingå i hvad man plägar kalla en högre allmänbildning, den praktiska
och allmänmänskliga bildnjng, som det vore önskvärdt, att den komme så många
som möjligt till del. Att de klassiska språken i detta hänseende, liksom nog
ock i någon mån äfven det öfriga språkstudiet, intaga en helt olika ställning
vid förberedelse till vetenskapliga studier och till det praktiska lifvet, borde ej
vara svårt att inse. Men framför allt bör undervisningsmetoden, själfva studie-
sättet, vara olika, alltefter som eleven skall förberedas för det ena eller andra
målet. För den blifvande studenten fordras en strängare formell skolning, en
utveckling särkildt af abstraktions- och generalisations-förmågan, som i senare
fal]et alls icke är i samma grad på sin plats. Den, som skall gå ut i det prak-
tiska näringslifvet, måste framför allt få behålla sin naturliga, konkreta blick på
det verkliga lifvet; hos honom gäller det att skärpa den blicken, skärpa den
individuella iakttagelseförmågan och stegra förmågan af praktisk företagsamhet
och initiativ, – förutom att naturligen vissa för det praktiska lifvet direkt nyt-
tiga kunskaper och färdigheter böra inhemtas, jämte den fond af allmänna
hllmaniora, som en hvar af oss bör råda öfver.
Det är denna senare art af ämnesval och undervisningssätt, som förefaller
oss vara den rätta i de q,llnzänna läroverken. Och vi skulle därför vilja lösa
skolfrågans stora gåta i den riktningen, att sålunda latinet rätt och slätt ute-
slötes ur dessa allmänna medborgerliga läroverk, hvilka i samband därmed
äfven 1 öfrigt borde afgjordare riktas på bibringandet af en högre praktisk
bildning i allmänhet, - en riktning, som de endast kunna erhålla, om intres-
4
set för universitetens blifvande alumner upphörde att här vara normerande.
De borde därför, dessa allmänna läroverk, ej göras till några speciella yrkes-
skolor. Sådana borde finnas, och finnes ju redan delvis, vid deras sida.
Däremot skulle upprättas hvad vi ville kalla lärda yrkesskolor, hvilka
lemnade förberedelsen för de vetenskapliga ·universitetsstudierna 1
) och verk-
ligen allvarligt och konsekvent lämpades för detta specialmål. Af sådana lärda
skolor behöfdes blott ett fåtal, t. ex. en i hvarje stiftsstad. Och i dessa skolor
borde latinstudiet fortfarande bedrifvas och det med en helt annan intensitet
än 1 våra nuvarande läroverk.
1
) Möjligen kunde tillträde lemnas till de naturvetenskapliga och medicinska studierna
äfven för dem, som på visst, särskildt kvalificeradt sätt, afslutat sin kurs i allmänt läroverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
